Spanien står inför en rättegång som kommer att vara avgörande för framtiden för landets demokrati. Den 12 februari satt jag i högsta domstolen i Madrid med mitt namn bland de åtalade, men det är Spaniens demokrati som står inför rätta. Jag åtalas, tillsammans med 11 andra, för att ha försvarat de mest grundläggande mänskliga rättigheterna: rätten att rösta om sin politiska framtid, rätten att demonstrera fredligt, rätten till yttrandefrihet. Oavsett utgången av rättegången kommer min vilja att fortsätta att försvara dessa rättigheter stå fast.

Den 16 oktober 2017 sattes jag, tillsammans med en annan ledare från civilsamhället, Jordi Sànchez, i häkte i väntan på rättegång. Vårt brott? I egenskap av ordförande för två organisationer i civilsamhället, Omnium Cultural och ANC, den katalanska nationalförsamlingen, ledde vi fredliga demonstrationer och uppmanade medborgare att göra sin röst hörd genom valurnorna, som alltid vägledd av de strängaste principerna om icke-våld.

I sitt hänsynslösa så kallade skydd av Spaniens enhet har det spanska rättsväsendet böjt och vridit på lagarna för statuera exempel med vårt fall. Högsta domstolen godkände således att två ledare från civilsamhället, 10 tidigare ledamöter av Kataloniens parlament och medlemmar av den regionala regeringen prövas för anklagelser om uppror, uppvigling och till och med att tillhöra en kriminell organisation. Detta trots att uppvigling och uppror kräver att våld ska ha använts - något som endast den spanska polisen har gjort sig skyldig till mot dem som deltog i folkomröstningen om självbestämmande för Katalonien den 1 oktober 2017.

De rättsliga oegentligheterna i denna mycket politiserade rättegång fortsätter att samlas på hög. Jag är inte politiker och har aldrig haft något politiskt uppdrag. Jag är en företagare, som också leder en av de största ideella organisationerna i Spanien. Genom att ställa mig inför Spanien högsta rättsliga instans förvägras jag rätten att överklaga, vilket ska vara garanterat alla medborgare i EU. Jag har i mer än ett år varit fängslad på orimliga grunder, avskild från min yrkesverksamhet, min familj, min kultur. Jag får träffa min fru och mitt barn endast några timmar per månad och har fått se sett min lille son växa upp genom en skiljevägg av glas i fängelset.

Av alla de oegentligheter som vi har utsatts för är kanske det mest oroande den pågående sammanblandningen mellan Spaniens högsta domstol och det högerextrema nationalistiska och främlingsfientliga politiska partiet, Vox, som har tillåtits driva sak mot oss tillsammans med Spaniens riksåklagare och justitieminister. Vox stöds av figurer som Marine Le Pen och Steve Bannon, ideologer av den typ som vill sänka EU och föra oss tillbaka till 1930-talet. Trots detta har de rättsliga förfarandena ofta följt detta partis önskemål, ibland till och med bokstavligen, där texten i åtalet från riksåklagaren och justitieministern återger hela sidor från den anklagelseakt som har lagts fram av Vox.

Jag har inte varit den enda som har fördömt dessa rättsliga oegentligheter. Internationella organisationer, däribland Amnesty International, World Organisation Against Torture och Front Line Defenders, tillsammans med FN:s särskilde rapportör, har alla uppmanat de spanska myndigheterna att lägga ned alla anklagelser mot mig och omedelbart upphäva frihetsberövandet före rättegången. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al Hussein, har uppmanat till en lösning på situationen genom politisk dialog.

På grund av var vi har hamnat med denna oförsvarbara politiska hämndaktion, och på grund av mitt fasta engagemang för alla medborgares mänskliga rättigheter, kommer jag inte att gå in i denna rättegång med ångerfullhet eller begära nåd. Jag kommer att använda den som en megafon för att fördöma varje kränkning av de mänskliga rättigheterna som den notoriskt politiserade spanska högsta domstolen gör sig skyldig till, och som en plattform för att försvara alla uttryck för den demokratiska frihet som nu hotas i Spanien. Jag kommer att anklaga den spanska staten.

Jag kan inte förutsäga utgången av rättegången. Kommer Spanien verkligen att utfärda en dödsdom mot sin egen demokrati? Kanske. Det finns dock fortfarande hopp, så länge som övriga européer gör sina röster hörda till försvar för de mänskliga rättigheterna. Om hela kontinenten samlas kring att kräva en politisk lösning på de politiska problemen mellan Katalonien och Spanien, snarare än rättsliga hämnaktioner, då kommer Spaniens demokrati att segra.

Jag är medveten om det ansvar som vilar på mig. I hela Europa sviktar nu de liberala demokratierna, som vi har kämpat så hårt för att upprätta, inför vågen av extremhöger. Denna rättegång är bara ett slagfält av många. Jag förbinder mig därför, oavsett hur omänskliga förhållandena är, vilka förudmjukelser och svårigheter som denna rättegång har inneburit för mig och min familj, att stå fast vid mina övertygelser. Jag är säker på att jag inte kommer att vara ensam. Idag, mer än någonsin i en globaliserad värld, är det lika viktigt att stå upp för demokratin i Barcelona som i Moskva, Ankara eller Caracas.