Debatt: Sölvesborg är SD:s experimentverkstad

Sölvesborg, en liten stad och kommun som ligger i Blekinge, beskrivs ofta som en idyll med ett bra företagsklimat och en blomstrande turistnäring. Lugnt och harmoniskt och en kommun som inte är så van vid riksmedias intresse. Förutom då kommunens främsta fotbollslag, Mjällby AIF, med jämna mellanrum tar sig upp i fotbollens finrum Allsvenskan. Eller när Nordens största rockfestival, Sweden Rock Festival, arrangeras en gång om året.

Den senaste tiden har denna bild förändrats. Efter kommunvalet 2018 skedde ett maktskifte. Sölvesborg är knappast unika i att det har skett ett maktskifte i kommunen. Det unika är det nya styrets framfart i kommunen.

Det nya styret leds av Sverigedemokraterna, ivrigt påhejade av Moderaterna, Kristdemokraterna och det lokala SoL-partiet. Och som de har tagit över. SD, med Louise Erixon i spetsen, far fram genom kommunen som en tjur med ett rött skynke framför sig.

På den korta tid som har gått sedan de tog över makten har de hunnit med att skära ner på arbetsmarknadsåtgärder i kommunen, få fram ett förbud att tigga, dra ner på stöd till föreningsverksamhet, slopa ett resursfördelningssystem till skolorna som är skapat för att vi ska kunna ha en levande landsbygd, stänga förskoleavdelningar, planera för stängning av kommunala äldreboenden till förmån för privata alternativ och nu ska de utmana bosättningslagen. För i Sölvesborg vill styret inte längre ta emot flyktingar.

Dessutom har de presenterat ett 220 punkter långt handlingsprogram som förklarar inriktningen för Sölvesborgs kommun de närmaste åren. Ingen kan ha undgått att flaggpolicyn finns med i det programmet, vilket konkret innebär, och som är syftet, att Pride-flaggan inte hissas i kommunens regi längre.

Modersmål behandlas också i detta program. Helst ville styret skrota modersmålsundervisning helt och hållet, men det visade sig att skollagen inte tillät det. Istället ska det begränsas så mycket som möjligt, och i budgeten ser vi en halvering av medel till modersmålsundervisning. I sin retorik verkar SD tro att det finns en kunskapsbarriär hos barnen, att om de får läsa hemspråk så försämrar det deras inlärning av svenska. Vi vet ju att det är precis tvärtom, ju fler språk du får lära dig desto lättare har du för att lära in flera. I en allt mindre värld så kommer språk att bli en viktig kompetens i framtiden. Så vi som vill ge våra barn de bästa möjligheterna att möta framtiden, inser betydelsen av att kunna fler språk än svenska.

Nu ger de sig även på kulturen, utav 1,5 tjänster ska 1 tjänst som kultursamordnare sparas in. Det får naturligtvis ödesdigra konsekvenser för kulturlivet i Sölvesborg. Kulturarrangemang i kommunen står och faller med denna tjänst.

Biblioteksplanen ska revideras, en biblioteksplan som togs så sent som december 2018. Vid det tillfället fanns det inte en enda sverigedemokrat, moderat, kristdemokrat eller SoL-partist som hade ett annat yrkande eller som reserverade sig mot beslutet. Nu, några månader senare, har det blivit oerhört angeläget att revidera några skrivningar i den planen.

En revidering som är föreslagen ligger under Mål med skolbiblioteken i Sölvesborgs kommun.

Meningen som de vill ändra på lyder: ”På skolbiblioteken ska finnas litteratur på alla elevers modersmål”. Den meningen ändras nu till: ”På skolbiblioteken ska finnas litteratur på andra språk än svenska”.

Återigen en begränsning på modersmålsundervisning, dessutom ska samarbetet mellan bibliotek och modersmålspedagoger upphöra.

Styret motiverar revideringen med att böcker ska köpas in efter behov, de menar att nu ligger det böcker och samlar damm.

När vi lägger ett pussel och ser helheten i deras politik så träder en annan bild fram, en obehaglig och skrämmande bild. Vi lägger ihop denna revidering med minskat anslag i budget för modersmål, minskat anslag till föreningar, neddragning av tjänster, förbud för tiggeri, neddragning av handläggare på IFO-verksamheten och neddragningar på arbetsmarknadsåtgärder. Kommunen ska köpa sig fri från flyktingar som anvisas till Sölvesborg genom att betala för att andra kommuner ska ta dem eller så ska de sättas i provisoriska bostäder utanför samhället. Pride-flaggan ska halas från kommunhuset. Politiken ska bestämma över vilken offentlig konst som ska få finnas. Barn på förskolor och skolor ska förvägras att bära slöja. Alla dessa beslut och förslag tillsammans målar upp en bild av ett rasistiskt och avhumaniserande samhälle och det står tydligt att människor som inte passar in i Sverigedemokraternas värld ska förföljas och förnekas sina rättigheter. SD är beredda att bryta mot svensk lag och demokrati för att se till att det blir så, och M, KD, och SoL-partiet står beredda att låta SD genomföra detta.

Sölvesborg har idag blivit en splittrad stad, som har delats värderingsmässigt. Detta resulterar i att invånarna misstänkliggör varandra och vi får svårt att lita på varandra. Det har blivit två läger, som polariseras mer och mer för varje dag som går, för varje artikel i media, för varje förslag som läggs fram eller varje beslut som tas. Vägen tillbaka till det Sölvesborg som en gång fanns känns längre och längre.

Det står utom allt tvivel att det bästa för Sölvesborgs kommun inte ligger på styrets agenda, Sölvesborg används som ett experiment av SD för hur de ska styra Sverige om de skulle få chansen.

Sölvesborg är inte delat av en fysisk mur, likt Berlin en gång i tiden, men väl av en värderingsmur som växt sig så hög i folks medvetande att det kommer att ta lång tid att riva ner den.

Jörgen Englin(S), vice ordförande i barn och utbildningsnämnden Sölvesborg.

Christopher Ekenberg(S), vice ordförande i fritid- och kulturnämnden i Sölvesborg.

Lars Lamberg(L), gruppledare Liberalerna.

Ronny Berggren(C), ledamot fritid- och kulturnämnden.

Erik Ohliv(V), ledamot barn och utbildningsnämnden.