Hoppa till innehållet

Vård

Debatt: Sluta gynna vårdbolagen

Bild: Shutterstock

Dagens ETC.

Regeringen borde istället arbeta för en god behovsstyrd vård på lika villkor för hela befolkningen, skriver Lisa Pelling och Göran Dahlgren.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Tidö-regeringen påstår att de vill ha ”likvärdiga krav på mål och riktlinjer” för all kommunal verksamhet oavsett om den drivs i offentlig eller privat regi. De har nyligen skickat en proposition till riksdagen för att åstadkomma detta. 

Det handlar till exempel om att ”lika villkor” ska råda mellan privata vårdbolag och offentlig drift av inom den skattefinansierade sjukvården. Regeringen vill därför ändra kommunallagen så att regionerna får krav på sig att anta ett gemensamt program med likvärdiga mål och riktlinjer för såväl offentligt som privat driven skattefinansierad sjukvård. Tidigare har kommunallagen endast krävt denna typ av program vid privat drift. 

Lagrådet som granskat regeringens förslag anser att det är onödigt. Det leder enligt Lagrådet bara till mer administration ”utan att något egentligt syfte eller någon förbättring uppnås. .Regeringens förslag innebär dessutom en ”otillåten inskränkning i den kommunala självstyrelsen”. Lagrådet avslog därför regeringens förslag om ett gemensamt program.

Regeringen har – trots Lagrådets, LO:s och SKR:s kritik – lagt fram förslaget till riksdagen. 

En rad remissinstanser är mycket kritiska till regeringens förslag. LO konstaterar att det inte är rimligt att de ska ha samma mål för den verksamhet som bedrivs i egen regi och den som bedrivs i privat regi. Vinstdrivande bolag som lyder under aktiebolagslagen styrs av en annorlunda logik, och måste styras annorlunda.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) anser att förslaget inte är ”ändamålsenlig då det är fråga om verksamheter som skiljer sig åt vad gäller styrning, uppdrag och ansvar”.

Regeringen har – trots Lagrådets, LO:s och SKR:s kritik – lagt fram förslaget till riksdagen. 

Vi har ett bättre förslag. Regeringen borde först klarlägga om samarbete eller konkurrens bäst främjar en sammanhållen, behovsbaserad och kostnadseffektiv vård. I de fall man finner att konkurrens är bäst borde man belysa att det idag råder en konkurrens på mycket olika villkor inom det skattefinansierade vårdsystemet. 

Det största problemet ur ett ”lika villkor perspektiv” är följande lagar och regelverk som ensidigt gynnar de privata vårdgivarna: 

• Fri etableringsrätt. Lagen om vårdvalssystem (Lov) ger privata vårdgivare rätt att lokalisera skattefinansierade vårdcentraler och specialiserade mottagningar där det är mest lönsamt, utan hänsyn till befolkningens vårdbehov i olika områden. Denna vinststyrda fördelning av knappa vårdresurser ökar vårdföretagens lönsamhet samtidigt som de geografiska och sociala skillnaderna i vårdens tillgänglighet och kvalitet växer. Anna Gustafsson har skildrat konsekvenserna av Lov i sin drabbande bok ”Du sköna nya vård” som Dagens ETC rapporterat om. Lika villkor förutsätter en demokratiskt beslutad etableringskontroll som säkerställer en behovsstyrd vård i enlighet med kraven i gällande hälso-och sjukvårdslag. 

• Fri dragningsrätt. Inom Lov har alla privata vårdgivare som uppfyller vissa villkor rätt till offentlig finansiering av sin verksamhet. Det finns inget kostnadstak. Vid offentlig drift finns det däremot alltid finansiella begränsningar när det gäller till exempel etablering av nya vårdcentraler. Dessa skillnader i tillgång till offentliga resurser gynnar ensidigt kommersiella vårdföretag samtidigt som det leder till okontrollerade kostnadsökningar och en allt mer ojämlik vård. Lika villkor och god kostnadskontroll förutsätter budgetrestriktioner för all skattefinansierad vård oberoende av om den drivs i offentlig eller privat regi.

• Privat finansiering. Offentligt finansierade privata vårdgivare har idag rätt att med förtur behandla personer med privata sjukvårdsförsäkringar. Vid offentlig drift får ingen köpa sig förtur. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är möjligheten att ge förtur till privata försäkringspatienter en förmån som ensidigt gynnar privata vårdgivare. Samtidigt som vården blir alltmer ojämlik. Lika villkor förutsätter att samma finansiella villkor gäller för privata och offentliga vårdgivare. Om hälso-och sjukvårdslagens krav på en behovsstyrd vård samtidigt ska gälla innebär det att privatförsäkrade patienter inte får ges förtur till vård inom någon del av den skattefinansierade vården.

• Marknadsföring. Privata vårdgivare som Kry bedriver en mycket offensiv marknadsföring för sin skattefinansierade vård. Motsvarande annonskampanjer är helt uteslutna av såväl etiska som finansiella skäl inom den offentliga vården. Det leder till en konkurrens på olika villkor mellan privata och offentliga vårdgivare. Lika villkor uppnås när de regler för marknadsföring som idag gäller vid offentlig drift även gäller för skattefinansierad vård som drivs i privat regi. 

Kommer regeringens ambition om ”lika villkor” innebära att man avvecklar dessa lagar och regelverk som ensidigt gynnar privata vårdgivare? Det är tyvärr föga troligt. Det är mer troligt att syftet med regeringens förslag är att möta Vårdföretagens krav på ”lika villkor” som ökar deras intäkter och begränsar kontrollen av deras verksamhet. Regeringens proposition har också fått ett tydligt stöd från de kommersiella intressenterna Svenskt Näringsliv, Vårdföretagarna och Almega. De har alla välkomnat regeringens förslag om ett samlat program för offentligt och privat driven skattefinansierad vård. 

Det är dags att sluta gynna kommersiella intressen och resursstarka områden och grupper med relativt små men lönsamma vårdbehov. Istället borde regeringen arbeta för en god behovsstyrd vård på lika villkor för hela befolkningen. 

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00