Debatt: Sluta blanda ihop oss med vinstdrivande friskolor

Ändå buntas de ihop med de marknadsstyrda förskolorna i den svenska skoldebatten och på kommunernas hemsidor och kallas friskolor. Det är en helt felaktig jämförelse, som hotar att sudda ut skillnaden mellan idéburen välfärd och kommersiell verksamhet, och hotar de föreningsdrivna förskolornas existens. 

Idag är det bara vi på Skofo (Sveriges kooperativa förskolor) som representerar de föreningsdrivna förskolorna, och tar upp just deras specifika problematik. Detta trots att övriga organisationer, såsom SEFIF och FSO, startade utifrån de föreningsdrivna förskolorna i början på 1990-talet. (Gå gärna in och läs på SEFIF:s hemsida vilka som sitter i deras styrelse idag. Du kommer att bli förvånad). Skofos medlemmar pressas av samma avgifter och krav som de växande stora koncernerna. De pressas undan av fler och fler regler, avgifter och en lagstiftning som inte tar hänsyn till deras särskilda förutsättningar, i jämförelse med de vinststyrda förskolorna. 

Barnpengen har exempelvis inte ökat i takt med kostnaderna. Löner, hyror, el, mat och förbrukningsartiklar stiger, men ersättningen står still. För barn med särskilda behov är stödet ofta otillräckligt. Samtidigt drabbas de små föreningsdrivna förskolorna hårt av sjukfrånvaro och dyra vikariekostnader, särskilt när sjukersättningar har tagits bort. 

Resultatet blir att många föreningsdrivna förskolor kämpar för sin överlevnad, medan de vinstdrivande aktörerna växer och köper upp förskolekooperativen. Det är lättare att vara stor än att vara liten. Sveriges skollag är utformad för stora aktörer med professionella styrelser. Men i exempelvis föräldrakooperativ är det vårdnadshavare som är huvudmän. De förväntas ha kunskap om ekonomi, styrdokument och styrelsearbete – krav som är svåra att uppfylla för vanliga föräldrar.

Skollagstiftningen krockar också ofta med den kooperativa värdegrunden och föreningslagstiftningen, vilket gör att små föreningsdrivna förskolor hamnar i en juridisk rävsax, och blir alltmer pressade. Under de senaste åren har också kraven på friskolorna ytterligare skärpts, vilket i första hand drabbar de föreningsdrivna förskolorna. 

Det lurar många småbarnsföräldrar att tro att de väljer en icke vinstdrivande verksamhet, när det i själva verket kan vara en del av en växande koncern. 

Ett aktuellt exempel är Liberalerna förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla i alla skolor. Vilket ytterligare skulle öka administrationen för de små föreningsdrivna förskolorna. Dessutom försvårar det för de små icke vinstdrivande förskolorna att ägar- och ledningsprövningen av kategorin friskolor ligger på de enskilda kommunerna som både tillståndsprövar och har tillsynsansvaret. Vilket innebär olika tolkningar i olika kommuner och dessutom blir svåröverskådligt. 

För de föreningsdrivna förskolornas bevarande borde tillsynsprövning och tillsynsansvar ligga på Skolverket, precis som för de offentliga förskolorna. 

På kommunernas hemsidor har man en falsk marknadsföring, då man blandar ihop de föreningsdrivna förskolorna med aktiebolagen och kallar dem friskolor. Det lurar många småbarnsföräldrar att tro att de väljer en icke vinstdrivande verksamhet, när det i själva verket kan vara en del av en växande koncern. Vem förstår exempelvis att förskolan ”Lilla blå elefanten” är en del av ett vinstdrivande växande företag, när det presenteras som ett alternativ bland de föreningsdrivna förskolorna. Det vilseleder småbarnsföräldrar och gör att de icke vinstdrivande förskolorna osynliggörs. 

Vi på Skofo vill värna om de föreningsdrivna förskolorna. För det finns många fördelar med att låta sina barn gå på en föreningsdriven förskola. Först och främst är föreningsdrivna förskolor en garant för föräldrainflytande. De stärker banden mellan familjer och förskola och ger föräldrar möjlighet att påverka barnens vardag. Inte bara idag, utan förebyggande under hela deras uppväxt. Ett bra förebyggande arbete, som ofta saknas i dagens samhälle. 

En mångfald som inte styrs av marknadens logik, utan av lokalt engagemang.

För det andra bidrar de till mångfald i välfärden – en mångfald som inte styrs av marknadens logik, utan av lokalt engagemang. Slutligen är de en modell för hur välfärd kan organiseras utan vinstintresse, men med hög kvalitet. Visst kan man hävda att alla förskolor måste behandlas lika. Men lika behandling betyder inte att man ska ignorera skillnaderna mellan civilsamhällets idéburna verksamheter och kommersiella aktörer. 

Att blanda ihop dem riskerar att kväva det engagemang som gör de föreningsdrivna förskolorna unika. Det är dags att särskilja de föreningsdrivna förskolorna från de vinststyrda. Sluta bunta ihop dem under etiketten "friskolor". De är inte en del av marknaden – de är en del av civilsamhället. Om de föreningsdrivna förskolorna ska överleva måste lagstiftning, avgifter och kommunal information anpassas till deras unika förutsättningar. De är en demokratisk kraft i förskolan – och förtjänar att synas och behandlas utifrån sina egna villkor. 

Att försvara de föreningsdrivna förskolorna är att försvara mångfald, delaktighet och barnens rätt till en förskola som drivs av andra värden än vinst. Det är hög tid att politiker och beslutsfattare slutar behandla de föreningsdrivna förskolorna som marknadsstyrda friskolor. Ge dem istället en egen plats i välfärden och säkerställ att civilsamhällets engagemang får fortsätta bidra till barnens framtid. 

Kommunalpolitikerna kan ju börja med att låta kooperativen och de andra förskolorna som ej är vinststyrda få likvärdiga villkor som de vinststyrda förskolorna genom att få en egen kategorisering på kommunernas hemsidor, och inte sammanblandas med aktiebolagen inom förskolesektorn. Sveriges barn är värda det!