Debatt: Skippa det anonyma restaurangköttet

Enligt WWF internationals Living Planet Report 2014 lever vi i Sverige som om vi hade 3,7 planeter till vårt förfogande. Det vill säga, det skulle krävas nästan fyra jordklot för att producera och ta fram allt det vi använder i vårt dagliga liv och alla de varor och tjänster som vi konsumerar. Maten och mer bestämt köttet utgör en stor del av denna påverkan. En femtedel av våra klimatutsläpp härstammar från matproduktionen och nära 15 procent mer specifikt från köttproduktionen.

Att köttkonsumtionen för med sig stora miljö- och klimatproblem är de flesta i Sverige medvetna om. En insikt som våra ledande politiker dessvärre inte alltid verkar ta intryck av. Detta trots att flera av våra statliga myndigheter som Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket påtalat riskerna med vår höga köttkonsumtion.

Vill du läsa mer om hur vi kan bo och leva ekologiskt?

Läs Kloka hem – Sveriges första hus- och hemmagasin med eko-inriktning.

En medelsvensk äter ungefär ett kilo kött i veckan, men många mycket mer. Det är en fördubbling av den mängd kött som vi åt på 1970-talet. Kött har gått från lyx till basvara. Från dyrt till billigt. För att vi ska leva inom ramarna för vad vår planet tål måste även maten vi äter vara hållbar. Ett första steg är att halvera köttkonsumtionen. Det är ett måste om vi ska säkra tillgången på hälsosam och hållbar mat för alla på vår jord.

För att vägleda konsumenterna mot mer vegetariskt och mindre men bättre kött lanserade vi förra året Köttguiden. Det är en konsumentguide som bedömer kött och andra proteinlivsmedel utifrån hur hållbara de är. Fem kriterier utvärderar varje köttslag eller proteinlivsmedel. Det är sedan tidigare kriterier som värderar biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel, djurvälfärd, klimat och nytt för i år; användningen av antibiotika i produktionen. Det är kriterier som vägs samman till en slutlig bedömning med grönt, gult eller rött ljus. Färgerna signalerar ät måttligt, var försiktig och avstå.

I årets köttguide väljer vi att lägga extra fokus på det importerade anonyma köttet som vi ofta nås av på restaurang. Kycklingkött från Asien och nötkött från Syd- och Nordamerika tillhör dåliga exempel där produktionen i många fall är undermålig. Inte nog med att djuren föds upp på sätt som vi inte godkänner i Sverige så tillåts mängder av antibiotika i förebyggande syfte inom uppfödningen och för att öka tillväxten på djuren.

Ett bra steg för de som fortsätter att äta kött är att välja bort kött med rött ljus i Köttguiden vilket ofta är importerat kött. Det finns en stor skillnad mellan svensk och utländsk köttproduktion vilket man kan se i Köttguidens bedömningar av varje kriterium. Det beror främst på att vi har en högre standard för djurvälfärd, att de svenska bönderna använder mer hållbart foder och vi har en avsevärt mycket lägre användning av antibiotika.

En väl sammansatt kost med mindre kött eller inget kött kan mycket väl tillgodose våra näringsbehov. Det bästa vore om fler valde att äta mer vegetariskt. Du gör också planeten och djuren en tjänst genom att byta ut importerat kött mot svenskt. Och om du vill ta ytterligare ett steg är det bäst att välja miljömärkt även när man väljer det svenska köttet.

Håkan Wirtén

Generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF

Anna Richert

Sakkunnig hållbar mat Världsnaturfonden WWF