Skapa jämlikhet för de med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning utgör omkring 20 proocent av befolkningen. Denna stora grupp av medborgare har väsentligt sämre levnadsvillkor än övrig befolkning på samhällets alla områden; sämre hälsa, sämre ekonomi, lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet, högre grad av social isolering, lägre valdeltagande, lägre delaktighet i samhället. Det råder en helt oacceptabel ojämlikhet som samtidigt är helt normaliserad.

Sverige har på flera sätt åtagit sig att uppnå jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. För tio år sedan trädde FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. Men trots dessa mycket viktiga formuleringar om mänskliga rättigheter ser vi att jämlika levnadsvillkor inte alls uppnås. Utvecklingen går istället åt motsatt håll. Klyftorna ökar i samhället. Med en omfattande nedskärnings- och åtstramningspolitik ser vi att resurserna minskar till de individuella stöd och insatser som personer med funktionsnedsättning har rätt till. Vi ser också en rättstillämpning som hela tiden urholkar intentionerna med rättighetslagen LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.

De samhälleliga förutsättningarna för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och vara fullt delaktiga i samhället håller på att kraftigt försämras. Människors liv blir kringskurna och begränsade på oerhört ovärdiga sätt av politiska beslut och myndighetsutövning. Den senaste tiden har vi i media fått ta del av många förfärliga vittnesmål om vilket lidande detta leder till. Flera av dessa uppmärksammade händelser har ägt rum i Göteborg.

Samtidigt som denna negativa utveckling pågår för fullt formuleras mål i helt motsatt riktning. Det nationella målet för funktionshinderpolitiken är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund.

Funktionshinderpolitikens utgångspunkt är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetet med att uppnå målet om jämlika levnadsvillkor ska inriktas mot fyra områden: principen om universell utformning, befintliga brister i tillgängligheten, individuella stöd och lösningar för individens självständighet och att förebygga och motverka diskriminering.

Vad gör då Göteborg för att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning?

I Göteborgs Stad har vi, förutom att staden är skyldig att uppfylla konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det nationella funktionshinderpolitiska målet samt att följa landets lagar, också ett program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Detta program antogs av kommunfullmäktige 2015 och har under hösten utvärderats.

Funktionsrättsrörelsen har varit delaktig i utvärderingsprocessen. Utvärderingen kommer att presenteras för kommunstyrelsen den 27 februari. Programmet är rättighetsbaserat och utgår från fem rättighetsområden: rätten till demokratiskt deltagande, rätten till omsorg hälsa och personlig trygghet, rätten till utbildning, rätten till arbete och bostad samt rätten till kultur och fritid. Programmet är en bra grund, men Funktionsrätt Göteborg anser att programmet absolut behöver revideras och framför allt uppvärderas.

Det Funktionsrätt Göteborg ser och möter i samverkan med staden är att programmet i hög grad är okänt bland stadens tjänstepersoner. Programmet är inte integrerat i nämndernas verksamheter. I nämndernas utvecklingsprocesser kring centrala styrdokument som kommer att ha stor inverkan på invånarnas vardagliga liv är funktionsrättsperspektivet för det mesta alldeles för marginellt eller helt bortglömt.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning är alltför ofta fortfarande en icke-fråga. Det saknas i hög utsträckning ett systematiskt arbete för att säkerställa mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning på den konkreta nivån, nära stadens invånare.

Vad vi ser är alltså ett enormt stort glapp mellan de visionära målen och den levda verkligheten. De positiva förändringar som också sker, sker alldeles för långsamt. Den grundläggande principen om universell utformning framstår för det mesta som ett helt okänt perspektiv i våra kontakter med staden.

Göteborgs Stad behöver med kraft växla upp i sitt tydliga uppdrag att uppnå jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Funktionsrätt Göteborg förväntar sig tydliga yrkanden kring detta från samtliga partier inför kommunstyrelsens sammanträde den 27 februari.