Debatt. .

2019-07-25 16:47
”Kan Sverige bli det första land som faktiskt fullt ut accepterar människor och deras sexliv, inte trots att de är som de är, utan på grund av att människor är som de är”, skriver debattörerna. Bild: Shutterstock
”Kan Sverige bli det första land som faktiskt fullt ut accepterar människor och deras sexliv, inte trots att de är som de är, utan på grund av att människor är som de är”, skriver debattörerna.
Puffetikett
Dagens ETC

Skambelägg inte BDSM

BDSM accepteras inte fullt ut i dag – på senare år har normen till och med snävts åt mer.  Sverige kan bli det första landet som fullt ut godtar människors olika preferenser gällande sex.

Kommentarsfält på Facebook fylls alltjämt med hat och fördömanden mot människor som har andra sexuella aktiviteter för sig än vanligt kuken-i-fittan-sex. Det här är något som upprör oss, eftersom varje människa bör ha rätten att leva ut sin sexualitet på det sätt hen önskar. Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida om allas rätt till att fatta beslut om sina egna kroppar och erkännande av sexuella och reproduktiva rättigheter.

Det hela är egentligen ganska enkelt: alla människor har rätt till sexuell utlevnad under samtycke med den/de som de vill ha utlevnad med, på ett sätt som de själva väljer. I Sverige i dag kan det tyckas att detta borde vara en självklarhet, men så är inte fallet. För även om vi har juridiska rättigheter, så finns det normer som motsätter sig människans fria val av sexuella aktiviteter. Dessa normer verkar i vissa aspekter ha snävats åt mer och mer under de senaste tio åren.

2011 gavs ”Fifty Shades of Grey” ut på engelska. Snabbt följde översättningar, fler böcker och slutligen filmerna. Det pratades BDSM i veckotidningar och poddar. Ett litet hopp om normalisering och acceptans av BDSM väcktes. Skulle det vara möjligt att alla människor äntligen kunde få ha det sex de själva ville, utan fördömanden och skambelägganden? Men den generella acceptansen uteblev. Normaliseringen uteblev. Trots att vi i dag vet att det är en hög andel människor som tänder på BDSM i olika former och i olika utsträckning, så är den generella normen fortfarande att det inte är okej. Det är alltså inte okej att utöva vilken form av sex man vill, tillsammans med samtyckande partner.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Vi ser ett stort problem i detta. Inte bara förnekas mängder av människor en sexuell njutning som de skulle må bra av, de fylls även av skam och känslor av utanförskap. De får sina innersta, hemligaste tankar och känslor sjukdomsförklarade, trots att de aldrig gjort någon illa eller orsakat någon direkt skada. Deras känsla av att vara fel som individer stärks och många gånger hamnar de i relationer där de känner sig otillräckliga, och ibland även äcklade av sig själva. På grund av den fördömande kulturen vågar många inte prata med sin partner om sina sexuella begär, utan tar det utanför relationens ramar i hemlighet. Man hänvisas till att träffa partners på internet, där anonymiteten garanterar att man slipper den sociala skammen, men där man även riskerar att stämma träff med människor som begår övergrepp eller är bedrägliga på annat sätt. Otryggheten och osäkerheten är stor eftersom man behöver hålla sin sexualitet hemlig. Människor råkar illa ut på grund av moraliska normer som inte har någon logik.

Vi inser att de som är fördömande är det till stor del på grund av okunskap. Att det som är främmande för oss människor ofta ses som ett hot och därmed måste vara moraliskt förkastligt eller rent av sjukt och farligt. Ett alternativt sätt vore att försöka vända känslan av hot mot en känsla av nyfikenhet. Att i stället för att fly eller slåss mot det som känns annorlunda och farligt, närma sig med intresse, lära sig mer och hitta en acceptans i att även om det inte är min kopp te, så är det helt okej att det är någon annans kopp.

På vissa platser i världen är det olagligt med oralsex, i andra delar är det moraliskt förkastligt med analsex, vissa har accepterat ett tredje kön sedan tusentals år medan andra fortfarande är fast i transfobi. Över världen är vi olika, acceptansen kring sexualitet ser olika ut och varierar i grad.

I Sverige tror vi att vi är accepterande och öppna, och det är vi, men vi är inte bäst. Men vi kanske skulle kunna bli det? Kan vi bli det första land som faktiskt fullt ut accepterar människor och deras sexliv, inte trots att de är som de är, utan på grund av att människor är som de är. Människor är olika. Vi vill att det ska få vara helt okej.

Beatrice Lindberg

PTP-psykolog & Sexolog, 

Veronica Adan

Leg. Psykolog

Alma Sörberg Wallin

Leg. Psykolog

Ingela Steij Stålbrand

Fil. dr i Psykologi

Cecilia de Mander Florin

Leg. Psykolog

Stina Westman

PTP-Psykolog