Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Skärp statens stöd till trossamfunden

Bild: David Castor

Dagens ETC.

Sedan det nuvarande regel­verket trädde i kraft för statens stöd till trossamfund har det svenska samhället och trossamfundens verksamhet förändrats. Statsbidraget om 100 miljoner kronor årligen berättigar stöd till både Jehovas vittnen samt shiamuslimska föreningar som utför vigslar för tillfälliga äktenskap i prostitutionssyfte. Förändringar i stödsystemet och tydliga demokratikrav i ­regleringen bör omgående ­införas, skriver Lawen Redar (S) och Azadeh Rojhan Gustafsson (S) i riksdagens kulturutskott.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I förra veckan presenterade ­integrationsminister Anders Ygeman (S) och kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) ett förslag till nytt regelverk för statens stöd till trossamfund. Arbetet med lagrådsremissen har pågått i flera år och kan nu äntligen läggas på riksdagens bord.

Regelverket som härrör från år 2009 har inneburit att trossamfundsverksamhet bedrivits utan befogad kontroll och statlig inblandning. Vid ett flertal tillfällen har det förekommit misstankar om att skattemedel gått till organisationer vars verksamhet inte fullt ut är förenlig med samhällets grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter. Några organisationer har även ålagts att betala tillbaka utbetalt stöd.

För att råda bot på problemet införde regeringen krav på demokrativillkor i bidragsgivningen. Dessa har dock kritiserats för att vara svåra att tillämpa. Kulmen på problematiken nåddes då Jehovas vittnen fick rätt i Högsta förvaltningsdomstolen på sin ansökan om trossamfundsbidrag. Detta trots omfattande bevis om att verksamheten uppmanar sina medlemmar att inte rösta i de ­allmänna valen, uppvisar motstånd mot blodtransfusioner samt mot­arbetar medlemmar på grund av dess sexuella läggning.

Det nya lagförslaget syftar till att förtydliga vilka tros­samfund som är berättigade bidrag samt villkoren för statsbidraget. Stöd ska endast få lämnas till ett ­trossamfund som är registrerat, består av minst 1 000 ­medlemmar som är bosatta i Sverige och som har bedrivit verksamhet i Sverige i minst fem år före ansökan om stöd. Detta betyder att alla trossamfund som idag är berättigade stöd måste genomföra ­ansökningsförfarandet på nytt. På så sätt kan nya kontroller göras.

Bidraget kommer också att villkoras genom lag. Stöd ska inte få lämnas till ett tros­samfund ­om trossamfundet, någon av dess församlingar eller dess företrädare:

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person,

2. kränker ett barns rättigheter på ett sådant sätt att det finns en risk för att ­barnets hälsa eller ­utveckling skadas,

3. kränker en församlingsmedlems grund­läggande fri- och rättigheter,

4. diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla ­människors lika värde,

5. eller motarbetar det ­demokratiska styrelseskicket.

Sammanfattningsvis kan trossamfund som är berättigade stöd idag inte räkna med att få det fortsättningsvis. Jehovas vittnens verksamhetsbidrag kan dras in då det kommer i uppenbar konflikt med barn och ungas rätt till utveckling. Vissa shiamuslimska föreningar som bedriver tillfälliga äktenskap i prostitutionssyfte ska räkna med slopat statsbidrag då verksamheten står konflikt med både brottsbalken och kravet om grundläggande fri- och rättig­heter.

Det är av stor vikt att demokrativillkoret blir stabilt över tid och inte påverkas av tillfälliga värderingsförändringar i samhällsdebatten. Parallella strukturer, inskränkande normer och kulturer ska motverkas. Målet med statsbidraget ska inte vara annat än att främja det demokratiska trossamfundsarbetet och det svenska samhällets grundläggande värderingar. Därför behövs lagförslaget realiseras omgående.