Debatt: SD-politikerns attack mot bok där pojke har snippa

I torsdags skrev tidningen QX om hur SD:s riksdagsledamot Nima Gholam Ali Pour upprörs av att barnboken ”Jag är Linus – en pojke med snippa” återfinns i S:t Petri kyrka i Malmö och uttrycker att Svenska kyrkan befinner sig i ett “moraliskt förfall”. Det är inte första gången boken väcker känslor, den har tidigare kritiserats av debattörer som Kajsa Ekis Ekman och Cissi Wallin. Detta eftersom huvud­personen i barnboken är trans.

Tyvärr är det, om än sorgligt, föga förvånande att boken väcker känslor. Transpersoner är idag ett av samhällets mest utsatta minoriteter. Extremhögern och extremvänstern förenas i sitt hat mot just transpersoner. De diskrimineras, utsätts för våld och hat, upplever en bristfällig vård och till följd är trans­personer mer drabbade än andra av psykisk ohälsa och suicid. 

Det är just därför Camilla ­Gisslow valt att skriva boken, för att de ska finnas till för barn så som hennes egen son. Boken är baserad på verkliga personer och verkliga händelser.

Det är också därför en bok som ”Jag är Linus” (en av tre barnböcker i Jag är-serien) finns tillgänglig i några av Svenska kyrkans församlingar. För att Svenska kyrkan har ett uppdrag att se, lyssna på och bekräfta människor oavsett vilka de är. Som medarbetare i Svenska kyrkan står du i din medmänniskas tjänst och har valt att följa Jesus fotspår. Jesus lyfter vid flera tillfällen fram personer som på olika sätt är marginaliserade, normbrytare eller utstötta ur samhället som förebilder i hur vi ska vara som människor. Att därför inte göra skillnad på människor är ytterst centralt i det kristna budskapet och levnadssättet. Jesus lyfte också fram barn som förebilder för oss vuxna. Han sa till och med att vi måste bli som barn för att komma till Guds rike. 

Därför måste vi som kyrka ta barn och deras livserfarenheter på allvar och lyssna på dem. Många barn funderar över sin köns­tillhörighet och forskning visar att unga transpersoner lider av psykisk ohälsa i större utsträckning än andra barn och unga. Därför behövs Gisslows böcker i kyrkor för att visa att kyrkan är en trygg plats där man får lov att vara precis som man är utan att bli ifrågasatt.

Kanske är Gisslows böcker som ligger bland de andra barnböckerna i en kyrka en livlina för ett barn som äntligen inte känner sig ensam i sina känslor om vem hen är. Jag är-böckerna kan öppna för att ett barn ska känna att det får lov att ta plats med hela sig och inte behöva dölja sin identitet. Detta går också helt i linje med vad Svenska kyrkan står för och vad den kristna tron berättar – att varje människa är skapad till Guds avbild. Det budskapet gäller alla människor, även ett barn som söker en trygg plats där det inte blir ifrågasatt utan får lov att leva öppet.

Gud skapade oss till mångfald. I den svenska översättningen av skapelseberättelsen står att läsa att Gud skapade människan till man och kvinna. Detta har historiskt använts till att argumentera emot existensen av fler kön än två. Som flera teologer före oss redan påpekat så skapade Gud också himmel och jord, hav och land, natt och dag – men ingen ifrågasätter strandlinjen eller skymningen och gryningens existens. Så kan man inte heller använda skapelseberättelsen för att argumentera emot existensen av ett spektrum av kön, av transidentiteter, intersexpersoner och genderqueers. Dessa, liksom Sveriges alla andra invånare, finns Svenska kyrkan till för. Det handlar varken om vänsterpolitik eller ett moraliskt förfall, som Gholam Ali Pour hävdar, utan att vara en folkkyrka som står upp för hela Guds skapelse. 

Böckerna finns till för att de barn som föds med en transidentitet ska få bli bekräftade att de finns. Att andra barn som inte är trans ska veta att de finns och att alla barn är lika mycket värda. Att alla barn har rätt att få bli sedda, älskade, respekterade, få känna sig trygga och få chansen till att få växa upp precis som sig själva. 

Vi är stolta över den Svenska kyrkan vi har idag, ett samfund som kommit långt när det gäller jämställdhet och inkludering – frågor som är medmänskliga, inte politiska. Vi är stolta över att församlingar som St Petri Kyrka i Malmö vågar visa på öppenhet, inkludering och kärlek. Att kyrkan är en plats där alla får känna sig sedda och trygga. De är ett föredöme inte bara för alla andra kyrkor och samfund i Sverige, utan även utomlands. 

Det handlar om en syn på barn som något alldeles särskilt, som förebilder med massor att lära oss vuxna om Guds rike. Om att leva i Jesu fotspår och stå upp för mångfalden i Sverige. I en tid då samhället splittras i allt fler “vi och dem”, blir Svenska kyrkans uppdrag som en samlande kraft för Guds hela skapelse än viktigare.