Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sara Skyttedal låter Uber skriva lagen

Bild: Zanna Nordqvist och Janerik Henriksson/TT

Dagens ETC.

Att vara folkvald politiker i EU-parlamentet är ett viktigt förtroendeuppdrag. Sara Skyttedal (KD) använder sin ställning för att försöka sänka ett färdigt förslag som skulle förbättra tillvaron för EU:s 28 miljoner gigarbetare. Hur väl rimmar det med Kristdemokraternas värdegrund?

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Bakgrunden är denna: Vänstergruppen i EU-parlamentet tagit fram ett förslag för att förbättra arbetarnas villkor inom gigekonomin. Efter många och långa förhandlingar har man säkrat en majoritet som står bakom förslaget. Under den tid som Sverige är ordförande i EU skulle direktivet börja tillämpas i medlemsländerna.

Gigarbetare är grupp som har låga inkomster, och som också är drabbade eftersom de inte klassas som arbetare, utan som egenanställda. De har svårt att göra sina röster hörda genom facket och de kan därför inte påverka sin arbetssituation. Ett av förslagets viktigaste delar är en så kallad ”presumption of employment”, som ska hindra gigföretagens systematiska klassificering av arbetare som egenanställda. Sara Skyttedal har nu på eget bevåg har startat en namninsamling för att få EU-parlamentet att rösta om just denna del av direktivet. Denna namninsamling avslutades i måndags och omröstning sker 2 februari.

Sara Skyttedals moderparti Kristdemokraterna står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Deras utgångspunkt är kristendomens gyllene regel: 

”Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta, sträva efter social rättvisa, utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda. Alla räknas och omfattas av samhällsgemenskapen. Detta kallar vi för solidaritetsprincipen.”

Vilka är de svaga och förtryckta i dagens EU? Är det Wolt-budet som cyklar i hällregn för att leverera hämtmat? Är det Uber-chauffören som måste jobba 12-13 timmar om dagen för att kunna betala hyran? 

För hundra år sedan stod arbetarna på gatan, med mössan i hand, och väntade på ett påhugg. 2023 står de åter där, på gatan, med mobiltelefon i handen och väntar på ett påhugg. Företag som Uber och Bolt kallar sig techbolag och att de jobbar med framtidens affärsmodeller. Att återinföra daglöneri och att undergräva arbetarnas rättigheter är varken nytt eller fräscht eller kristet. 

Samtidigt som gigföretagens smarta teknologiska lösningar kan bidra med smidiga tjänster i folks vardag, så ställer det oss inför etiska dilemman. Är det verkligen okej att GPS-övervaka ett matbud, via dennes mobiltelefon. Om budens prestationer utvärderas mot bakgrund av den data som samlats in, borde den enskilde inte få rätt att ta del av den? Bryter företagens praxis mot EU:s dataskyddsförordning GDPR?

Skyttedals engagemang för gigbolagen är ingen ny företeelse. Under sin tid i parlamentet har hon deltagit i ett flertal möten med bland annat Ubers lobbyister. Det har rört sig om möten organiserade av bland annat näringslivets Almega, Uber och Bolt. Möten som gigarbetarnas representanter inte har varit kallade till.

Här i Sverige strejkar hundratals apptaxiförare och det har varit demonstrationer i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa förare måste arbeta 70-80 timmar, sex-sju dagar i veckan för att försörja sig. Förarna har knappt någon tid att spendera med sina familjer och många upplever en överväldigande press och stress relaterad till sina jobb. 

Samtidigt försöker Sara ­Skyttedal störta plattformsarbetsdirektivet inifrån EU. Hon vänder ryggen mot de svaga och förtryckta och öppnar samtidigt dörren för Uber och de andra gigföretagen.

Vi vill vara tydliga gentemot Sara Skyttedal och KD och säga att vi inte accepterar att företag som Uber skriver lagen. Det är folket och arbetarna som ska bestämma hur arbetsmarknaden ska regleras, inte gigföretagen! Vi kommer inte stå passiva, med mössan i hand. Om ni politiker inte lyssnar på oss, då blir det fler och större protester, precis som på det glada 1920-talet.