Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Säg deras namn

Demonstranter utanför Belarus ambassad i Polen håller upp bilder på fängslade aktivister.
Demonstranter utanför Belarus ambassad i Polen håller upp bilder på fängslade aktivister. Bild: Bild: Czarek Sokolowski/AP

Dagens ETC.

Aliaksandr Tseleshman var bara 17 år när han drogs bort av polis iförd bara ett par shorts. Han släpptes så småningom, men greps igen i februari i år och sitter frihetsberövad i väntan på rättegång för ett brott han inte begått. Han är en av många politiska fångar i Belarus som gripits i samband med fredliga protester. Vi får inte blunda när de behöver oss mest, skriver miljöpartisterna Jakop Dalunde och Camilla Hansén.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I början av maj blev vi gudföräldrar för Aliaksandr Tseleshman och Ales Pushkin, i en kampanj som syftar till att skapa uppmärksamhet för politiska fångar i Belarus, och till att sätta press på att de ska friges. Sedan dess har antalet politiska fångar ökat markant och den systematiska nedbrytningen av mänskliga rättigheter har fortsatt. EU, Sverige och vi som medmänniskor måste belysa Belarus situation, och begära att alla politiska fångar omedelbart släpps fria.

Så sent som den 25 maj dömdes sju politiska fångar till långa fängelse­straff: Pavel Seviarynets, Maksim Viniarski, Yauhen Afnahel, Andrei Voinich, Pavel Yukhnevich, Iryna Shchasnaya och Dzmitry Kazlou.

Vi måste säga deras namn.

EU måste visa solidaritet med befolkningen i vårt grannland - mänskliga rättigheter i Europa är bara betydelsefulla när det gäller alla. En kränkning av mänskliga rättigheter någonstans i Europa är ett hot mot de rättigheter som skyddar var och en av oss, och som EU:s gemenskap vilar på.

Miljöpartiet kräver omedelbar förbättring från den belarusiska statens sida, och vi kräver att EU agerar kraftigt för att uppmärksamma situationen för politiska fångar och sätta press på Lukasjenkas regering.

Tydliga ekonomiska sanktioner, riktade mot Lukasjenkas regering, kommer att ha en effekt. Sanktioner minskar regeringens resurser och undergräver även stödet för Lukasjenka, både nationellt och internationellt, och kan därför framtvinga förändring. Att bevittna rättegångar är ett sätt EU direkt kan stötta politiska fångar, och påtvinga staten ansvarstagande för hur de behandlas i rättssystemet.

Vi kräver att EU:

• Fryser tillgångarna för den korrupta belarusiska eliten, som Lukasjenkas regering förlitar sig på för att förtrycka sin befolkning.

• Stryper importen av varor från statliga belarusiska företag.

• Begär att få bevittna rättegångar mot politiska fångar i Belarus.

• Begär Lukasjenkas avgång, nyval, och att respekten för mänskliga rättigheter i Belarus återuporättas.

Miljöpartiet har och kommer att fortsätta att stötta Belarus befolknings kamp för frihet och demokrati, och vi kommer att fortsätta att uppmärksamma situationen för politiska fångar – kräva att de släpps fria och säga deras namn.

EU:s sanktioner mot Belarus till följd av flygkapningen är en bra början, men vi kan och måste göra mycket mer. Nu på torsdag tar Europaparlamentet beslut om en resolution om situationen i Belarus, och Miljöpartiet kommer att kämpa för att den ska vara så kraftfull som möjligt. I riksdagen följer vi nära situationen i Belarus och tar initiativ till att starta en parlamentarisk vänförening.

Miljöpartiet kommer att fortsätta jobba med det här tills Lukasjenka inte längre sitter vid makten, och de belarusiska fängelserna är tomma på politiska fångar.

Som medmänniskor måste var och en av oss säga namnen på de 471 människor som just nu sitter oskyldigt frihetsberövade, för deras frihetskamp är vår.

Dela deras berättelser, och dela hashtagen #WeStandBYYou. Vi måste visa de som sitter fängslade under omänskliga förhållanden att de inte står ensamma, utan att vi är med dem och att vi inte blundar för deras verklighet.

Att uppmärksamma politiska fångar är inte bara en symbolisk aktion – det har en direkt effekt på hur de behandlas, hur statliga aktörer vågar agera, och det leder till både bättre behandling och fler frisläppningar.

Bakom stängda dörrar döms politiska fångar till långa straff för påhittade brott, bortglömda berövas människor sina mänskliga rättigheter i fångenskap, i tystnad frodas diktaturer.

Så vi får inte vara tysta, vi får inte glömma, och vi måste glänta på dörren.

Säg deras namn.