Debatt: Så gynnas de välbeställda i inflationens fotspår

1. Kompensation efter elkonsumtion 

På grund av de höga elpriserna infördes en kompensation, bidrag, för de hushåll vars förbrukning översteg 700 kWh per månad. Därefter sänktes gränsen till 400 kWh. Det hade absolut varit bra att kompensera hushållen – om bidraget gått till dem som mest behövde kompensation för att klara ökande kostnader. Detta har dock inte varit fallet. Alltså har pengarna gått till dem som har råd att köpa sig en villa eller ett radhus, men det är i princip omöjligt för någon som bor i lägenhet att ta del av denna kompensation. 

Bidraget var även i form av en trappa vilket innebar att ju mer el man gjorde av med, desto mer fick man i bidrag. Ett talk sattes till 2 000 kWh. 

Detta gynnar alltså de som bor stort och de som inte har ansträngt sig för att hålla nere elkostnaden genom att till exempel installera solceller och släcka lampor. 

Att minska incitamenten för att spara på el är inte bara dåligt för klimatet utan även dåligt för jämlikheten.

2. Inget för matpriserna

Lunds kommunfullmäktige klubbade igenom gratis korttidsparkering i centrala Lund under hela 2022 med syfte att gynna handlarna efter pandemin. Förslaget om att istället införa gratis kollektivtrafik på lördagar gick inte igenom. De som ska subventioneras är alltså de som har bil.

Enligt den statliga myndigheten Trafikanalys är bilinnehavandet störst bland dem som har en högre disponibel inkomst, högre utbildningsnivå, de med svensk bakgrund, samt de som äger sitt boende. Myndighetens rapport pekade också på att de med låg inkomst i högre grad nyttjar kollektivtrafiken då de får ökad inkomst, medan benägenheten för de med hög inkomst istället ökar för att köpa bil – vilket leder till att efterfrågan på kollektivtrafik sjunker. Sambandet mellan tillgång till kollektivtrafik och valet att äga en bil var däremot svagt och varierade kraftigt över landet. De som äger en bil är alltså de som har råd att göra det och är ofta de som har det bra ställt i samhället.

Man hade kunnat sänka priserna i kollektivtrafiken. Det skulle öka incitamenten att välja detta färd­medel, samt låta fler nås av kompensationen. 

Ett annat alternativ hade varit att alla i Sverige fick 1 000 kronor i kompensation att lägga på vad de själva prioriterar, till exempel att kunna sätta mat på bordet. För även om det är just mat som har ökat mycket i pris, så har vi inte sett skymten av någon kompensation för ökande matpriser.  

3. Hyrorna ökar

Vissa skulle argumentera för att Riksbankens höjning av styrräntan kommer att drabba de som har valt att äga sitt boende istället för att hyra, men detta stämmer inte. När inflationen ligger på 7,2 procent (inflationen under maj) medan genomsnittsräntorna låg på 1,66 procent (rörligt) hos Swedbank under maj månad så gör den som tar ett lån en vinst bara genom att låta tiden gå och amortera så lite som möjligt. Enda sättet att de med bolån skulle drabbas är om räntan överstiger inflationen och det kommer vi inte ens i närheten av. De som däremot bor i hyresrätt kan förvänta sig högre hyror till följd av de höjda räntenivåerna och därmed drabbas ekonomiskt.

4. Avdrag för bolån

Då har vi inte ens räknat med det ränteavdrag som årligen betalas ut till de personer som har tagit ett bolån. Ju högre lån du har tagit desto mer pengar trillar in vid skatteåterbäringen. Ett bidrag som alltså är högre ju dyrare hus du bor i. Av någon anledning accepterar vi detta, men om det hade gällt andra bidrag som barnbidraget hade vi nog få accepterat det. Tänk er att istället för att få en fast summa per barn, så betalas barnbidraget ut i form av en procentsats av föräldrarnas inkomst. Ju högre inkomst desto mer pengar betalas ut av staten. Låter det rimligt?