Debatt: Så minns vi det politiska året 2017

1. Hur kommer du minnas det politiska året 2017?

2. Vad vill du ha ut av det politiska året 2018?

Somar Al Naher

1. – Året då kvinnornas kollektiva kraft skakade om Sverige och världen via #Metoo. Men också det mörka året då S valde en allt mer manlig och repressiv batongpolitik. Jag kommer att minnas bilden som Socialdemokraterna kommunicerade ut på gränskontrollanter med texten ”den svenska modellen ska utvecklas inte avvecklas”. Smaklöst! 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

2. – Jag är rädd att valrörelsen kommer att vara ful och brun. Jag var flykting under 90-talet och minns tongångarna och hatet som riktades mot oss invandrade och läget nu påminner om då. Önskar att alla goda krafter kommer att orka stå emot men jag är orolig för politiken, inte minst för Moderaternas och Sossarnas val av strategi. 

Johan Ehrenberg

1. – 2017 kom humanismen tillbaka genom kampen för flyktingamnestin.

Och den stora feministiska revolutionen tog ett nytt jättekliv framåt med #Metoo. 

2. – Jag tror att klimatkrisen äntligen kommer sätta press på de rödgröna så att reformismen återvänder till svensk politik. Och då kommer samtidigt SD förtvina i minskat stöd och splittring.

Kajsa Ekis Ekman

1. –  Att Stockholms socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP) och övriga svek prostituerade kvinnor och Mikamottagningen.

2. –  Satsningar på tåg över hela landet samt slut för subventionering av flyget. 

Jenny Bengtsson

1. – 2017 var ett riktigt skitår bitvis. Avslutades i och för sig skapligt bra med att frågor om sexuella övergrepp och våldtäkt, läs patriarkatet, lyftes, plus tankar om kvotering i föräldraförsäkringen och samtyckeslag. Men annars - mest käbbel. En moderatpamp byttes ut mot en annan. SD var rasister. Sossarna var i mitten. Ja, alltså i det stora hela var det ett vanligt år.

2. – Lägg ner alla tankar om att begränsa strejkrätten och tillsätt i stället en utredning om att utöka anställningsskydd, arbetstagares inflytande och skyddsombudens rätt. Ja, jag vet, de önskningarna är ju en utopi, även med en statsminister som varit svetsare en gång i tiden. Men det är i alla fall vad jag skulle vilja se.

Andreas Gustavsson

1. – Länge och starkt. En revolution svepte undan fötterna på patriarkatet. #Metoo har redan förändrat exakt allt vad gäller debatten om hur män utnyttjar sina privilegier för att dominera och kränka kvinnor. #Metoo har också planterat ett frö av rädsla i varje man. Hur har jag egentligen betett mig mot kvinnor under mitt liv? Den frågan ställer sig nu många. Rädsla kan också vara en komponent för revolution. Kanske följs den av insikt.

2. – Jag hoppas på att Moderaterna och andra partier ska sluta jaga Sverigedemokraterna i hasorna med manipulativ retorik om ”svenska värderingar”. Vi har konkreta problem att hantera. Hundratusentals människor ska integreras med det svenska samhället. Prioritera det. Och utgå från att vi behöver en andningspaus – vad gäller den splittrande segregation som politikerna har låtit växa fram under decennier. Tänk om valrörelsen skulle handla om jämlikhet. Det vore något. 

Birger Schlaug

1. – Det är ju svårt att veta vad man i framtiden kommer att minnas eftersom framtiden inte är här än. Sedan kan man ju drabbas av demens och bli moderat på kuppen och då minns man ingenting för säkerhets skull.  

2. – Vore fint om vi kommer ihåg #Metoo och som art börjar bete oss som anstår en art som i all sin uppblåsthet gett sig själv namnet Homo Sapiens, den visa människan. Vore gott om borgarna förblir i opposition, värdlandavtalet med Nato skrotades och MP upptäcker att man har rötter till fredsrörelsen.

Linnea Bruno

1. –2017 började och slutade med feministiska mobiliseringar av historiska dimensioner. I januari installerades Trump och vi marscherade för reproduktiva och andra rättigheter i vad som lär vara den globalt mest omfattande demonstrationen någonsin. I oktober blev #Metoo till ett världsomspännande uppror.

2. – Nationalismens död och rationellt fokus: radikal klimatpolitik och gränslös solidaritet.

Veronica Palm

1. – De fantastiska afghanska ungdomar som organiserade den vänligaste manifestation jag någonsin sett i sin sittstrejk för att få stanna i Sverige. Och den styrka så många kvinnor kände när alla kunde se att omfattningen av kvinnors rädsla är så stor att det måste till en förändring.

2. – En socialdemokratiskt ledd regering, med en stabil riksdagsmajoritet efter valet. Och en schyst valrörelse som präglas av de riktigt viktiga frågorna, hur vi kan förbättra välfärden, ta klimat­ansvar och öka jämlikheten.

Beatrice Rindevall

1. – Ett förvirrat år. Alliansen gick från att vara splittrade och svaga till att ha hittat en tryggare grund att stå på inför valet. Regeringspartierna och vänstern har alla olika svåra problem som de ännu inte visar några tecken på att hantera. Det viktigaste som hänt under året är att intresset för SD sjunkit.

2. – Jag önskar faktagranskning från medierna med tydligt fokus på hur väl politiken stämmer överens med det som partierna säger. Ofta lämnas ansvaret för att peka ut felen till oppositionspartier, vilket snarare blir partikäbbel som gör väljarna trötta och förvirrade. Jag vill ha en ärlig och tydlig valrörelse.

Göran Greider

1. – 2017 var, precis som exakt hundra år tidigare, ett revolutionsår men nu med feministiska förtecken. Det blev kanske också året då högerpopulismen började dö.

2. – Globalt: att klimatfrågan revolutionerar politiken och samhällena. Det behövs ett #Metoo för hela biosfären. I Sverige: att återtagandet av den demokratiska makten över välfärden påbörjas.