Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: S älskar gruvor – och kolonialism?

Sveriges näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S).
Sveriges näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S). Bild: Duygu Getiren/TT

Dagens ETC.

”Vi socialdemokrater älskar gruvor” konstaterar Karl-Petter Thorwaldsson, knappt avgången senior rådgivare på SSAB och ny näringsminster. Gállok (Kallak) är ett viktigt test i en tid då frågan om samers ställning i Sverige är högaktuell. Är regeringen beredd att återvända till en exploaterande och kolonial politik, där både samisk kultur och unik natur offras bara för lite mer järnmalm? frågar David Ling, språkrör Grön Ungdom.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Under de senaste åren har mycket gått i rätt riktning när det gäller urfolket samers ställning i Sverige. Den rödgröna regeringen har aviserat både en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket och fattat beslut om en sanningskommission för att kartlägga och granska det förtryck som staten utsatt samer för. Vårt mål har länge varit att Sverige ska ratificera ILO 169 och kampen för att samers rättigheter som urfolk ska garanteras fortsätter. 

Nyligen bad även Svenska kyrkan formellt om ursäkt för den del som kyrkan spelat i Sveriges förtryck av samer och samisk kultur. Samtidigt har samisk kultur och samiska kulturskapare fått ett större medialt och kulturellt utrymme än tidigare. 

Men allt är knappast rosenskimrande. 

I Girjasmålet – rättsfallet om samers jakt- och fiskerättigheter som för två år sedan avslutades genom en dom i Högsta domstolen till samernas fördel – använde statens juridiska ombud genomgående det nedsättande och koloniala ordet ”lapp” istället för samer. Efter domen följde en förhöjd hotsituation mot samer, bland annat med tjuvjakt mot renar. 

I takt med klimatomställningen höjs allt fler röster för en kraftigt utbyggd svensk gruvdrift. Men den som argumenterar för att järnmalmsgruvan i Gállok ska öppna kommer inte särskilt långt på den linjen. Järn är inte ett ovanligt mineral. Sverige har redan gott om järnmalm. Gruvan i Gállok beräknas vara i drift i 15 år, om den får tillstånd, men kommer lämna djupa sår i naturen för överskådlig framtid. 

Frågan om gruva i Gállok eller ej sätter fingret på en av de mest långdragna konflikterna i svensk industrihistoria: tillväxt och arbetstillfällen, eller respekt för det samiska folket och kulturen? Ska staten, efter några försiktiga steg bort från ett kolonialt förhållningssätt mot Europas enda urfolk, vända helt om och istället återuppta exploateringen? 

För oss gröna är det självklart. Ett hållbart samhälle byggs inte på kolonialism och exploatering. Framtiden byggs inte genom att långsiktiga värden prioriteras lägre än nästa kvartalsrapport. Man borde kunna förvänta sig samma svar även av demokratiska socialister.