Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Putins krig kan starta våldsam kedjereaktion

Bild: AP/TT

Dagens ETC.

Han säger att Ukraina egentligen inte finns. Putins retorik känns igen från den turkiska aggressionen mot kurderna. Och nu kan fler despoter följa efter, fruktar Kadir Kasirga (S).

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det väcker en déjà vu-känsla hos mig när jag hör Rysslands president Vladimir Putin säga: ”Ukrainare och ryssar är en nation ”, och att ”Det finns inget som heter Ukraina. Ukrainare är ryssar och har blivit vilseledda.” Orden, att Ukraina är ryskt, ­fortsätter att eka och drar direkt tankarna till andra håll i världen som också har använt det nationalistiska som ett rättfärdigande för att attackera andra områden och människor. 

Som svensk politiker med kurdiska rötter känner jag igen Putins retorik och argumentation. Och det går kalla kårar längst med rygg­raden när jag hör Putin säga att all form av protest mot invasionen ses som landsförräderi. 

De senaste dagarna har vi sett att Putin inte skyr några medel för att tysta minsta tillstymmelse av opposition mot invasionskriget i Ukraina. 

I Turkiet sitter numera tusentals oppositionella i fängelse för just sin kamp mot det orättfärdiga kriget som Erdogan för i Kurdistan. 

Retoriken är densamma, följderna blir sannolikt också desamma.

Erdogan, Turkiets president, använde samma retorik om kurder och sa också ”en nation” när den kurdiska staden Afrin i Rojava flygbombades med 72 stridsflygplan av amerikansk modell F-16. Afrin klarade 58 dagars motstånd mot den överlägsna turkiska armén innan staden ockuperades. Turkiet är medlem i Nato och Erdogan använde sig flitigt av Natos inventarier. 

Den retorik som Putin nu använder brukar Erdogan också använda när kurder och turkar i Turkiet kräver utökad demokrati, eller när 92 procent av invånarna i Irakiska Kurdistan i en folkomröstning röstade ja för självständighet och Erdogan svarade med att hota med en fullskalig invasion. 

Putin vill också skrämma ukrainarna med stridsflygplan, stridsvagnar och artilleri. Putins mål har aldrig varit att enbart annektera Krim och Donbasregionen. Om hans mål hade varit att enbart inta Krim, Donetsk, Luhansk och Donbas-regionen, skulle han redan ha erkänt Donetsks och Luhansks självständighet långt före kriget. Låt oss minnas att Krim annekterades för åtta år sedan. Det vill säga att det inte behövdes detta invasions­krig. 

Men idag säger Putin att det inte finns någon nation som heter Ukraina och inget folk som heter ukrainare. Dessa lögner och propaganda har uppenbarat Putins riktiga mål, vilket är att förinta Ukraina. Som alla krig leder även detta krig till förödelse, mord, misär och hemlöshet. Inget gott kommer någonsin ur krig, ondska föder ondska. 

Det finns en stor risk att följderna av en fullbordad rysk invasion i Ukraina kommer att utlösa en rad kedjereaktioner som världssamfundet inte kommer att kunna kontrollera. Putins krig kan bland annat ge bränsle till Kinas anspråk på Taiwan, få Erdogan att starta en fullskalig invasion av Rojava och ingjuta mod hos mullorna i Iran att fortsätta expandera politiskt och militärt i Mellanöstern. 

Därför slåss inte Ukraina bara för sin överlevnad, de slåss också för att stoppa de övriga auktoritära regimernas expansionsplaner. 

Kloka och modiga människor löser inte sina problem med våld eller krig, utan genom en prestigelös dialog. Att starta ett krig är enkelt, man attackerar och kriget börjar, men att stoppa ett krig kan vara väld­igt svårt. Fred kräver alltid modiga ledare runt bordet. Det är bara synd att inte Putin tar plats där.