Debatt: Putins krig ger oss ett gyllene tillfälle att ställa om

Samhället utsätts för flera kriser samtidigt. Klimatkrisen, utarmning av biologisk mångfald och vår matsuveränitet. Kriget i Ukraina innebär att priset på konstgödsel, diesel och bekämpningsmedel, som i huvudsak importeras från Ryssland, ökar. Situationen börjar bli desperat för många bönder.

Branschen vill ha kompensation för ökade kostnader för att kunna fortsätta bedriva jordbruk. Vi menar att lösningen istället är att gå över till regenerativa jordbruk, sluta använda konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Redan idag är 20 procent av jordbruken ekologiska. Vi menar att omställningen bör ske fortast möjligt och omfatta alla typer av jordbruk. 

De regenerativa principerna – minimal markbearbetning, ingen bar mark, mångfald, levande rötter året om samt integrerad djurhållning – går ut på att stimulera mikrolivet i jorden istället för att konstgödsla. 

Att bakterier fixerar kväve ur luften och lösgör bunden fosfor är känt. Ny kunskap visar att det även finns frilevande bakterier som fixerar kväve. För att de ska trivas krävs en jordstruktur som utvecklas genom en mångfald av mykorrhizasvampar, andra svampar och bakterier som bildar ett nätverk där de samverkar. Konstgödsel hämmar mikrolivet: det ger grödorna lättillgänglig näring, sockerflödet till mikroorganismerna begränsas och aktiviteten avtar. Det kan verka paradoxalt att få bördigare jord genom att ta bort konstgödsel, men med regenerativa principer utvecklas mikrolivet i marken och växterna får sina näringsämnen av mikroberna i jorden. Integrering av idisslare gör att gräs omvandlas till livsmedel och rotationsbete ger snabbare återväxt av gräset. Mindre traktorkörning minskar dieselbehovet och jordpackningen. Med regenerativa metoder ökar bonden successivt sin avkastning och lönsamhet. Man får näringsrikare mat och bördigare jordar som lagrar mera kol och minskar klimatförändringen.

Klimatförändringen påverkar jordbruket genom kraftiga regn, översvämningar, torka och bränder. Dagens jordbruk har utvecklat en långtgående specialisering, stordrift, monokulturer och ett beroende av insatsvaror. Ökad inhemsk produktion av livsmedel utan import av dyra insatsvaror skulle öka vår självförsörjningsgrad och minska vår sårbarhet. 

Jordbruket påverkar alla planetära gränser som överskridits. Fosfor och kväveläckage orsakas av konstgödselanvändningen. Biologisk mångfald utarmas av bekämpningsmedel och monokulturer. Markanvändningen påverkas av bebyggelse liksom erosion av utarmad odlingsmark. Klimatet påverkas av mindre kol i marken och av de växthusgaser som dagens jordbruk orsakar. Odling på dikade torvmarker, vilket görs på 5–6 procent av arealen i Sverige, ger ännu större utsläpp.

Det påstås att en omställning kommer att orsaka livsmedelsbrist och svält. Men maten kommer att räcka, det handlar om vad vi äter, hur maten produceras, var den odlas och hur den fördelas.

Vi uppmanar landsbygdsministern att:

• Ge stöd till bönder för att etablera och tillämpa regenerativa metoder.

• Verka för att EU gör om arealstödet till ett stöd för ekosystemtjänster, att gränsen på fyra hektar tas bort och att stödet till småbruken sätts till högst 100 hektar. 

• Sprida kunskap om regenerativa principer genom utbildning och forskning, låta bygga inspirationsgårdar byggs och etablera en kunskapsbank.

• Se till att offentlig upphandling prioriterar lokal, klimatsmart, ekologisk mat vilket bidrar till landsbygdsutvecklingen.