Debatt: Privatiseringen av AF kommer bli dyr - så avsätt mer pengar

Arbetsförmedlingen är i kris. Efter omfattande budgetneddragningar kan man konstatera att 3000 AF-anställda har sagts upp eller slutat självmant och innan årets slut beräknas den siffran landa på omkring 4000. Samtidigt blöder privata aktörer, där tre av de tio största privata aktörerna gick i konkurs ifjol. Bara i år har 800 miljoner kronor dragits in för insatser hos privata aktörer, som ska ta över i stort hela matchningsuppdraget och 30 procent färre arbetssökande har fått ta del av AF-insatser. Faktum är att privatiseringen kommer att kosta. Frågan är om partierna bakom Januariavtalet, S, MP, C och L, har insett det?  

1. Privat arbetsförmedling är dyrare än offentlig. 

Det är en slutsats baserad på svensk och internationell forskning, som visar att kostnaderna riskerar att öka med privatiseringen då offentlig arbetsförmedling får arbetslösa snabbare i jobb än privat arbetsförmedling. Ekonomiprofessor Lars Calmfors menar därför att privatiseringen av Arbetsförmedlingen riskerar att gå snett. 

2. Kontroll och upphandling kräver stora resurser. 

Regeringen framhåller att Arbetsförmedlingen ska motverka felaktiga utbetalningar där kontroller är centralt för att säkra systemets legitimitet. Men det här kostar och kräver stora resurser. Statskontoret menar att just transaktionskostnaderna ofta underskattas. 

Etableringslotsarna drogs in 2015 efter att myndigheten bedömt att man inte kunde garantera tjänstens kvalitet. Bland lotsarna förekom mutor och rekrytering till terrorverksamhet. Riksrevisionen konstaterar att det fanns stora brister i Arbetsförmedlingens kontrollarbete då myndigheten saknade resurser att kontrollera och upphandla etableringslotsarna. Låt inte det nya systemet bli ett upprepat misstag.  

3. Ökad administration. 

Till följd av systemet med fristående aktörer kommer administrationen att öka. Systemet kräver ett omfattande informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och de fristående aktörerna och kommer att leda till dubbelarbete. En undersökning från 2010 gjord i Australien visar att hela 30 procent av de privata leverantörernas administration även gjordes en gång till av den offentliga arbetsförmedlingen. 

4. Arbetsförmedlingen har varit underfinansierad de senaste åren.  

Bara förra året saknades över en halv miljard kronor till förvaltningskostnader och personalen har upplevt en mycket ansträngd situation med en kraftigt ökad sjukfrånvaro sedan 2013. Situationen har givetvis blivit ännu värre efter beskedet om att en tredjedel av de anställda sägs upp – och lär tyvärr förvärras. Anställda på lokalkontoren går på knäna, med konsekvensen att arbetssökande inte får den hjälp de behöver. 

Avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har tidigare uttryckt  ”att med rätt förutsättningar kan Arbetsförmedlingen fortsatt bidra till ökad sysselsättning, framtidstro och trygghet för alla som söker arbete på morgondagens arbetsmarknad.” Jag har svårt att se att den ekvationen kommer att gå ihop om inte Arbetsförmedlingen ges de resurser som krävs. Låt inte reformen bli ännu ett misslyckande som arbetslösa får betala priset för. Väntar dessutom en lågkonjunktur runt hörnet lär problemen förvärras ytterligare. 

Regeringen och finansminister Magdalena Andersson (S) har chansen att se till att arbetssökande får en vettig chans på arbetsmarknaden, att utanförskapet inte skenar och att vi får ett Sverige som håller ihop. Det återstår att se om så blir fallet när budgeten snart presenteras.