Hoppa till innehållet

ETC Malmö

Debatt: Prioritera grönytor i stadsplaneringen

”Trots att Malmö betraktas som en ’grön’ stad med epitetet ’parkernas stad’ är Malmö den stad i Sverige som har minst grönyta”, skriver debattörerna. 
”Trots att Malmö betraktas som en ’grön’ stad med epitetet ’parkernas stad’ är Malmö den stad i Sverige som har minst grönyta”, skriver debattörerna.  Bild: Bild: Stock Xchng

ETC Malmö.

”Om människor inte upplever ­natur kommer de att ha svårare att se ­värdet av att bevara den.”
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Malmö som står för åsikten.

Förtätning har sedan länge varit ledordet inom stadsplaneringen. Tyvärr har det ofta inneburit att grön-ytor som parker fått ge vika för nya byggprojekt. Detta trots att en tät stad inte behöver vara en motsättning till en grön stad. 

Förtätning är nödvändigt för att städerna ska kunna hantera en växande stadsbefolkning, för att undvika att exploatera högproduktiv jordbruksmark och är samtidigt ett effektivt sätt för att minska transportsträckorna inom staden. I dagsläget minskar dock omfattningen av grönytor i städerna i snabb takt. Trots att Malmö betraktas som en ”grön” stad med epitetet ”parkernas stad” är Malmö den stad i Sverige som har minst grönyta. Det är synd – för det finns otaliga skäl att bevara och utveckla grönytor. 

Stadens gröna oaser har många väldokumenterade positiva effekter på vår hälsa. Tillgängliga grönområden främjar barns psykiska, sociala, fysiska och motoriska utveckling. Tillgång till grönområden gör att den fysiska aktivitetsnivån ökar, att stressnivån sjunker och dessutom ger grönskan skydd under värmeböljor – något som är extra viktigt för barn och äldre. 

I grönområden i stadsmiljön finns dessutom ofta höga naturvärden. För många djur- och växtarter utgör stadens grönområden en viktig tillflyktsort. För dem räcker det inte med vilken grönyta som helst utan det måste vara en grönyta med rätt kvalité och ofta behövs en konnektivitet mellan grönområdena för att arter ska trivas. Besökare i grönområden värderar ofta upplevelsen av djur och växter högt. 

Grönytor har även en förmåga att minska negativa miljöeffekter i stadsmiljön såsom buller och luftföroreningar. Vidare tjänar grönytor en viktig roll i dagvattenhantering. För att bygga en klimatanpassad stad är det även nödvändigt att ha beredskap för större skyfall om vi vill undvika stora samhällskostnader. Ett varnande exempel är det kraftiga regn-oväder som inträffade i Danmark 2011 som beräknas ha kostat cirka 7 miljarder. För att bygga en stad som är bättre rustad för att hantera de extremoväder som följer i klimatförändringens spår behövs fler grönytor som kan ta upp vattnet. 

Det finns även ett annat skäl att bevara grönytor i staden som alltför sällan lyfts. Urbaniseringen har bidragit till att allt fler människor saknar relation till naturen, vilket medfört att kunskap och intresse för bevarande av biologisk mångfald och naturresurser har minskat bland allmänheten. Om människor inte upplever natur kommer de att ha svårare att se värdet av att bevara den. Detta är en oroande utveckling i en tid som präglas av storskalig utrotning av arter och brist på naturresurser. I en värld där det – kort sagt – är helt avgörande för oss att bevara natur och utnyttja resurser på ett hållbart sätt. Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor och är ett sätt att synliggöra människans beroende av naturen. Att människor i stadsmiljöer nyttjar grönytor är en viktig länk för att uppleva natur och för att behålla förståelsen av naturen. Det är därför viktigt att synliggöra ekosystemtjänster i staden och utveckla strategier för att bevara grönytor. 

Malmö Stad har haft ett flertal innovativa projekt om hur man kan arbeta med grönytor till exempel gröna fasader, gröna tak och mobila växtsystem. Nu är det tid att gå från mindre pilotprojekt till en genomgripande strategi för hela staden. 

För att åstadkomma en stad med mer grönska krävs flera åtgärder. Bättre planering för att värdefulla grönytor ska bevaras, att utveckla värden på enformiga grönytor med gräs och kompensation när grönytor exploateras är en del. En annan nyckelfaktor för mer grönska är en omställning från en stad som domineras av biltrafik till en stad där människors välbefinnande sätts i centrum. Stora ytor frigörs om bilens dominans i staden minskar till exempel genom att parkeringsytorna minskar. Det är även viktigt att ta hänsyn till det reella värdet av grönytor när exploateringar blir aktuella. 

För detta behöver vi politiker som förstår det verkliga värdet av grönytor. Vi behöver utvecklade grönstrukturplaner, fokus på att synliggöra ekosystemtjänster och effektiva kompensationsåtgärder vid exploateringar. 

Ämnen i artikeln