Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Ökad trygghet kräver enad front

Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall. Debattörerna stödjer LO-styrelsens beslut att inte godta slutbudet från Svenskt Näringsliv och uppmanar IF Metall till att ej återuppta förhandlingarna eller underteckna slutbudet.
Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall. Debattörerna stödjer LO-styrelsens beslut att inte godta slutbudet från Svenskt Näringsliv och uppmanar IF Metall till att ej återuppta förhandlingarna eller underteckna slutbudet. Bild: Bild: Jessica Gow/TT

Dagens ETC.

Inför slutförhandlingen om las började ett tvärfackliga uppror växa fram, med undertecknare från en rad LO-förbund. Deras krav är enkelt: Svik inte varandra, håll ihop, förkasta varje antydan till försämring av anställningstryggheten. Det gäller fortsatt.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Ända sedan 1800-talet har den svenska arbetarrörelsen kämpat för rätten till det värde vi arbetare faktiskt producerar. Rörelsens huvudsakliga linje har alltid varit att genom solidaritet och gemensamt ställda krav tvingas kapitalägarna att uppfylla våra krav.

Vi har åtnjutit framgångar som åtta timmars arbetsdag, allmän och lika rösträtt, högre löner, starkare arbetsmiljö och ökad trygghet på arbetsmarknaden. Arbetarna var organiserade och drev krav för mer inflytande och makt över sin situation både i vardags och arbetslivet. Våra tidigare vinster är däremot ingenting att fira om vi i nästa stund bara ser på när de monteras ner.

När arbetarklassen inte är organiserad tillåts las att inskränkas och balansen på den svenska arbetsmarknaden rubbas ytterligare till kapitalets fördel.

Med las-utredningen i ryggen lade därför Svenskt Näringsliv fram ett slutbud i förhandlingarna som var omöjligt att acceptera.

Vi gläder oss åt LO-styrelsens besked om ett enhälligt beslut att ej godta slutbudet och att de rekommenderade LO:s representantskap att förkasta förslaget från Svenskt Näringsliv.

Med anledning av LO-styrelsens och representantskapets enhälliga beslut är vi många som blir besvikna och upprörda över det uttalande IF Metalls ledning valt att göra. IF Metall menar att det inte längre finns en gemensam hållning i frågan och att de då är fria att hantera och underteckna slutbudet på egen hand och ställer därmed sina egna intressen i konflikt mot övriga LO-förbund.

Slutbudet innehåller inte tillräckliga förbättringar för LO-kollektivet som helhet och förkastades av LO och därmed även av IF Metall. Om slutbudet blir normerande och eventuellt lagstiftat innebär det att stora delar av Sveriges arbetare kommer få försämrad anställningstrygghet och minskad möjlighet att organisera sig.

Vi förstår att den omställningslösning som föreslås i slutbudet är attraktivt för IF Metall, men det kan aldrig överväga det faktum att övriga förslag i slutbudet skulle slå oerhört hårt mot de som inte arbetar inom industrin eller på stora företag. Det skulle göra IF-Metalls enskilda vinst till en förlust för hela LO-kollektivet.

När LO och dess kongress, representantskap eller styrelse fattar ett beslut står det samtliga 14 medlemsförbund till ansvar att verkställa dessa och se till att förbunden inte underminerar de gemensamt fattade besluten. Av stadgarna framgår att de anslutna förbundens verksamhet ska bedrivas efter enhetliga linjer och under solidarisk samverkan varvid gemensamma intressen ska beaktas.

I frågan gällande Svenskt Näringsliv och deras slutbud är besluten och den enhetliga linjen tydlig: Att förkasta förslaget till överenskommelse och kollektivavtal gällande trygghet och omställning.

Vi anser att de beslut som LO-styrelsen och representantskapet fattat är gällande och ska i dess andemening innebära att ingen av de 14 medlemsförbunden ska återuppta förhandlingarna eller underteckna slutbudet då vi gemensamt och solidariskt valt att förkasta det.

Vi vädjar därför till IF Metall och dess ledning att upprätthålla de beslut som är gemensamt fattade. Vi anser att den enda vägen framåt är genom gemensam kamp och en enad front.

Debattörerna:

Waldemar Tapojärvi

IF Metall avd. 1

Marcus Davidsson

Pappers avd. 53

Timmo Holmlund

GS

Martin Solberg

IF Metall

Göran Kärrman

IF Metall

Fredrik Öberg

Byggnads

Jonas Eriksson

Elektrikerna

Jonas Wanér

IF Metall

Karl Paine

Byggnads

Jonas Andersson

Byggnads

Erfan Kakahani

IF Metall

Marcus Israelsson

IF-Metall

Sam Larsson

Byggnads

Marcus Wennerbo

Byggnads

Alexander Lamberth

Byggnads

Dennis Andersson

Byggnads

Linus Widell

Byggnads

Viktor Dettmer

Byggnads

Jesper Strömberg

Byggnads

Moa Orre

Byggnads

Tom Hermansson

Byggnads

Robert Armblad

Lärarförbundet

David Roos

Byggnads

Pär Hagander

Göteborgs LS, SAC

Rickard Joelsson-Wallsby

IF Metall

Urban Junevik

Fastighets

Kristoffer Wolke

Kommunal    

Kjell Strömstedt

Transportarbetareförbundet

Emma Wennerholm

Kommunal

Viktoria Paine

Vision

Camilla Ingman

Kommunal

Matilda Nordén Fällman

Kommunal

Helena Hagberg

Kommunal

Viktor Lantz

Byggnads

Amandus Carlenfors

Kommunal

Joakim Häggkvist

Fastighets

Anders Abarca

Byggnads

Maria Gabert

Kommunal

Torbjörn Öberg

Ledarna

Kerstin Joelsson-Wallsby

Kommunal

Jenny Sjölin

Kommunal

Eva Hagberg Kling

PRO fd. Kommunal

Sirwan Mansouri

Kommunal

Marco Insalaco

Kommunal

Hans Zetterkvist

Handels

Ingemar E L Göransson

Unionen