Debatt: Nyköping visar att det går att bryta skolsegregationen

Trots ett positivt trendbrott när det gäller de generella kunskaperna visar den senaste Pisa-mätningen att klyftorna i svensk skola är stora och har ökat kraftigt. Skillnaden mellan elever som har föräldrar med låg respektive hög utbildningsnivå ökar, precis som skillnaden mellan elever med utländsk bakgrund och andra elever. Det är en allvarlig utveckling som i längden riskerar att slita isär samhället, något som vi socialdemokrater inte kan acceptera.

Pisa, OECD, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och flera studier slår fast att dagens marknadsbaserade skolval spär på segregationen och förstärker skillnader mellan elevgrupper med olika förutsättningar. Sju av tio rektorer från kommunala och fristående skolor vill att skolvalet ska förändras, enligt en undersökning från SVT. Rektorerna pekar på att blandade klasser vad gäller socioekonomisk och etnisk bakgrund skulle innebära att fler elever når kunskapsmålen. Samstämmig forskning visar att blandade elevgrupper höjer kunskapsresultaten för alla.

I Nyköpings kommun insåg man att skolsegregationen är farlig för sammanhållningen. Man satte handling bakom orden och 2014 slog man därför ihop kommunens fyra högstadieskolor till en. Resultatet blev Nyköpings högstadium där elever som annars aldrig skulle mötas nu går i samma klass. Klasserna i skolan, som har nästan 1 300 elever, är mixade med stöd av Skolverkets så kallade salsamodell så att det blir en mångfald av olika sorters elever i varje klass. En så stor omorganisation sker naturligtvis inte utan dialog och hänsyn till lokala förutsättningar, men vi är övertygade om att det på sikt leder till höjda kunskapsresultat när ungdomar möts över sociala gränser. Nyköpingsmodellen visar att det går att bryta skolsegregationen – inte bara i teorin, utan även i praktiken.

Dock är det otillräckligt att enskilda kommuner tar ansvar för att bryta skolsegregationen. Det behövs ett nationellt helhetsgrepp som förändrar skolvalssystemet i grunden. Därför föreslår vi att den övergripande urvalsprincipenn ska vara att varje skolenhet har en så blandad elevsammansättning som möjligt. Närhetsprincip och familjeförtur finns kvar men blir sekundära urvalskriterier. I ett system med integrerande skolval får föräldrar och elever precis som idag rangordna ett antal skolor. Tilldelningen sker dock på ett sätt som integrerar. Alla skolor får ett elevunderlag som speglar samhället. Gräddfilen för friskolor avskaffas – alla skolor som tar del av offentlig finansiering ska ha samma urvalsprinciper – och ansökningsprocessen ska vara gemensam.
 
Socialdemokraterna måste utveckla sin utbildningspolitik så att segregationen bryts på riktigt. Socialdemokraterna kan inte ducka bakom Skolkommissionens betänkande. Vi menar att en blandad elevsammansättning är nyckeln för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Det räcker inte att prata om en jämlik skola – nu är det dags att förändra systemen som skapar ojämlikheten. På S-kongressen krävs svar på hur skolvalet ska göras om så att alla barn oavsett förutsättningar får samma chans att lyckas.

Philip Botström
förbundsordförande SSU

Kent Pettersson
barn-och ungdomsnämndens ordförande (S) i Nyköping