Debatt: Nya pandemier väntar om vi inte behandlar djuren bättre

För en del är pandemisnacket över – något som anses vara löst med vaccinationen mot SARS-CoV-2. Men ju längre tiden går desto mer fakta får vi på fötterna. Framförallt om verkligheten bakom hur smittan uppstod på köttmarknader i Kina, och hur vi människor riskerar våra liv när vi släcker djurens liv i trängsel. 

Covid-19 kommer inte vara den sista pandemin vi utsätts för, om vi inte gör en radikal förändring till det bättre för oss och djuren. 

I veckan blev det tydligt att köttmarknaden med levande och döda däggdjur i Wuhan faktiskt är grunden till smittspridningen av SARS-CoV-2. 

Tidigare i juli publicerades även ny forskning som visade på risken för antibiotikaresistenta bakterier på minkfarmer. En smittspridning som gör att vanliga sjukdomar som lunginflammation blir svårbehandlade när antibiotika blir mindre verksamt. 

Samma resistens hos bakterier riskerar att spridas till människan från andra svenska djurfabriker, som i dammet på grisanläggningar och i kycklingarnas gödsel.

Det är lätt att skylla på andra, då Sverige anses ha ett så bra djurskydd. Men vi har inte varit förskonade från storskalig smittspridning av exempelvis SARS-CoV-2 på minkfarmer eller fågelinfluensa i kycklingfabriker. 

Och kan smittan ta sig till våra djur, riskerar den också att förändras till att bli farlig för människor. Svenska djurfabriker är inga undantag, men svenskarnas köttkonsumtion driver också på risker i andra länder genom import av kött och storskaliga sojaodlingar för foder. 

I våras presenterade Jordbruksverket sju förslag för att minska riskerna för smittoutbrott hos djur i Sverige. Förslagen är bra, men långt ifrån tillräckliga för att förebygga risker. Och ännu har inga av förslagen börjat arbetas med av regeringen. 

Även om förslagen införs behövs mer än att fortsätta behandla symptom som beror på hur vi behandlar djuren i Sverige och världen. Vi måste ändra våra beteenden i grunden. 

Djurens Rätt har tagit fram sju mer långtgående förslag:

1. Återinför avelsförbud på minkfarmer och sätt ett slutdatum för att hålla minkar i bur.

2. Inför ett slutdatum då mer än 100 djurenheter inte längre får hållas på samma gård, för att

minska antalet företag med storskalig djurhållning.

3. Inför avståndskrav mellan gårdar som har samma djurarter för att minska riskerna för smittspridning dem emellan.

4. Inför ett slutdatum för när djur inte längre får transporteras i mer än fyra timmar, för att minska spridning av smitta över landet.

5. Inför mål i livsmedelsstrategin om halverad köttkonsumtion till 2030.

6. Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.

7. Ge ökade anslag till djurfri forskning och ta fram en handlingsplan för att minska antalet djur som används i djurförsök.

För en del låter kanske förslagen som oerhört långtgående, medan andra anser att vi vill för lite. Men det är precis det som är meningen. 

En gyllene medelväg för att vi tillsammans ska skapa en värld där alla får plats att bo på, med färre risker för sjukdomar och lidande. 

Då måste vi göra sådant som de flesta kan gå med på att politiker inför snabbt för att det ska gå så snabbt som möjligt, men som samtidigt har effekt. 

Att exempelvis rikta om subventioner av vissa risk-livsmedel till andra bättre livsmedel är inte svårt, men någon (förslagsvis regeringen) måste ta tag i det.

Det finns också flera sätt som du som konsument kan hjälpa till för att minska risken för framtida pandemier. 

Se till att rösta på ett parti som vill väl för djur i höst (kolla in Djurens Rätts partigranskning!), minska din köttkonsumtion och inte minst – fortsätt att tvätta händerna om du varit i kontakt med såväl djur som människa. 

Tillsammans kan vi genomföra de åtgärder som både gör skillnad för djuren och folkhälsan.