Debatt. .

2018-02-08 04:00
”Det är dags att vi får en politik som tar ansvar för Stockholms kollektivtrafik, de som arbetar i den, de som reser med den och de skattepengar som ska gå till samhällsservice”, skriver dagens debattörer. BILD: Lars Pehrson/TT
”Det är dags att vi får en politik som tar ansvar för Stockholms kollektivtrafik, de som arbetar i den, de som reser med den och de skattepengar som ska gå till samhällsservice”, skriver dagens debattörer.

Ny landstingspolitik för bättre kollektivtrafik

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Stockholms kollektivtrafik är viktig för hundratusentals stockholmare, varje dag. För att vår vardag ska fungera måste kollektivtrafiken fungera. Den är också viktig för oss som arbetar i den. Våra medlemmar ser till att stockholmarna kommer till och från jobbet, tryggt och säkert.

Situationen för de anställda i kollektivtrafiken lämnar dock en hel del att önska, och våra medlemmar har vittnat om hur situationen håller på att gå över styr. Utrymmet för att göra ett bra jobb har försämrats stadigt, och det får allvarliga konsekvenser för arbetsmiljö, trygghet och service.

Men först något om bakgrunden: Landstinget i Stockholm styrs av den M-ledda borgerliga alliansen. Det är landstinget som har ansvaret för kollektivtrafiken i Stockholm. Trafiken drivs av olika företag på uppdrag av trafikförvaltningen. När ett kontrakt för ett företag löper ut genomför trafikförvaltningen en upphandling, där olika företag konkurrerar med varandra.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Detta system har, liksom på andra håll, lagt grunden för en konkurrens där företagen tenderar att angripa de anställdas löner, villkor och anställningar som ett medel för att kunna lägga konkurrenskraftiga bud.

 

Att våra medlemmar är de som blir lidande har vi fått många exempel på under senare år. Mot bakgrund av detta valde våra fackliga organisationer, som organiserar merparten av de anställda i kollektivtrafiken, att samla lokala fackliga företrädare till ett vittnesseminarium. Detta skedde i form av en så kallad hearing i Landstingshuset den 9 november, och till mötet var samtliga politiska partier förutom Sverigedemokraterna inbjudna.

Styrkan i vittnesmålen gick inte att ta miste på, och det står klart att de anställda i Stockholms kollektivtrafik befinner sig i en mycket svår situation, närmast att likställa med psykisk misshandel.

Den stress som skapats i och med upphandlingssystemet betyder att känslan av anställningstrygghet i princip är avskaffad. En tillsvidareanställning är numera endast garanterad så länge som det tillfälliga kontraktet med företaget löper, en källa till starka känslor av otrygghet.

 

Ett upprörande exempel är den upphandling som genomfördes av pendeltågstrafiken under slutet av 2016. Där tog det vinnande företaget MTR in en underentreprenör, Reneriet, för att sköta städningen till så låg ersättning att ett 70-tal städare varslades om uppsägningar och fick sina anställningar hyvlade. Detta trots att man i upphandlingen varit överens om ta över de anställda.

En stor samstämmighet bland de vittnande gav också uttryck för uppfattningen att upphandlingarna medför ett ”race to the bottom”, där konkurrensen mellan olika företag leder till en systematisk återkommande försämring för de anställda. Det ska till exempel bli lite mer effektivt för varje upphandling som görs: Bussen ska vända snabbare vid ändhållplatsen. Lokalvårdarna ska städa snabbare och hinna mer på mindre tid. Färdtjänstförarna ska köra gratis halva arbetspasset, men ändå förväntas de utföra full service till de mest behövande i trafiken. Ordningsvakter och trygghetsvärdar skeppas från arbetsgivare till arbetsgivare beroende på vem som vinner upphandlingen och arbetsmiljön blir lite sämre varje gång istället för lite bättre, då man konkurrerar i huvudsak på prissättning.

 

Kostnaderna för verksamheten har i många fall också blivit mycket högre än förväntat på grund av otillräckliga undersökningar inför upphandlingen. I Skärgårdstrafiken har ett antal kostsamma upphandlingsprocesser fått göras om helt, eftersom vinnande företag, ägda av kortsiktigt drivna riskkapitalbolag, helt enkelt inte klarat av uppdraget.

Systemet präglas dessutom av bristande samverkan med de fackliga organisationerna: I flera fall hade en kontakt med den lokala fackklubben gett all den information som behövts för att fatta ett bättre beslut.

 

Dessvärre deltog endast politiska företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Samtliga styrande allianspartier valde att strunta i mötet, trots inbjudan. Det säger en hel del om den styrande alliansens inställning till de trotjänare som varje dag ser till att stockholmarna kan ta sig mellan hemmet, jobbet och förskolan.

Det är dags att vi får en politik som tar ansvar för Stockholms kollektivtrafik, de som arbetar i den, de som reser med den och de skattepengar som ska gå till samhällsservice. Vår kollektivtrafik ska inte vara ett sätt för stora bolag att plocka hem stora vinster samtidigt som villkoren försämras för anställda.

Den borgerliga majoriteten i landstinget måste nu ta sitt ansvar och följa upp de upphandlingar som görs. De borde till att börja med tillsätta en oberoende utredning, som ställer kostnaderna i det nuvarande upphandlingssystemet mot vad det skulle innebära att driva hela, eller delar av verksam-heterna i egen regi.

Karin Åkersten, Charn Ispa, Jessica P Klemetsson  
ordförande Seko Stockholm; ordförande Transport avd 5 Stockholm; ordförande Kommunal Stockholms län