Debatt: ”Ni har fått hjälp!” – den lögnen räddar politiker i Sundbyberg

Starka krafter har länge arbetat för hårdare tag mot de nyanlända som påstods få en ”gräddfil” till ”lägenheter” om de fick behålla de baracker, rum och udda källarboenden som kommunerna i många fall ordnat åt dem. Den tidigare ledande Sundbybergspolitikern Josefin Malmkvist gick till exempel ut med budskapet: ”Ge inte nyanlända gräddfil till bostadskön.” Moderaternas Morgan Lindqvist och Miljöpartiets Elisabeth Bergman gick i en särskild skrivelse ut med budskapet ”inga gräddfiler till hyreskontrakt” i ett försök att hindra att de nyanlända skulle få hjälp genom nya regler om rätt till förlängning. Reglerna tillämpades aldrig just på grund av att kommunen i samtliga fall ljög om att den som ansökte redan hade fått hjälp.

F fick ett erbjudande av kommunen men det låg långt från Stockholm och var dyrt och ett korttidskontrakt så hon tackade nej. T fick också ett erbjudande med det var ett rum med mycket hög hyra som kunde sägas upp när som helst. M berättar att han aldrig har fått något erbjudande från kommunen. S som har försörjningsstöd berättar att han aldrig fått något erbjudande från kommunen. D som är funktionshindrad berättar att han aldrig fått något lägenhetserbjudande från kommunen. Det samma gäller M. A fick ett erbjudande i Ljusne men när han använde sina sista pengar för att åka dit så fanns där inte längre några lägenheter enligt hyresvärden. J som arbetar fick ett erbjudande om ett rum som kan sägas upp när som helst och med hög hyra i Strängnäs. M fick inget erbjudande och A fick inte heller något. B fick inget erbjudande. T fick ett erbjudande som inte gick att se på grund av pandemin. A tackade nej till en lägenhet i Strängnäs. M fick inget erbjudande. A säger att hon inte heller fick något erbjudande. Hon är numera hemlös. A och G säger att de inte heller har fått något erbjudande. Och så vidare.

De som har fått erbjudande är i sammanfattningsvis de som har egen inkomst. De som inte har fått något erbjudande är de som har de allra svårast och som har försörjningsstöd. Det är svårt att dra en annan slutsats än att kommunen har kollat upp bostäder på andra orter till de som kommunen lätt kan ”bli av med” eftersom de kan betala själva.

Från hjälp till alla till diskrimineringslinje?

Socialtjänstlagen stadgar att kommunerna ”har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver”. Detta ansvar gäller ju mot alla och en var och inte bara mot de som har egen inkomst. Trots detta så har kommunen alltså, enligt ovan, bara erbjudit alternativa bostäder till de som har en egen inkomst och som egentligen minst be­höver det.

Kommunen ska ”främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning” och ”ekonomiska och sociala trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor”. Detta gäller uppenbarligen nu inte ens de nyanlända barnfamiljer som kommunen försöker kasta ut med våld och som sitter i sina lägenheter runt om i Sundbyberg och väntar på den “yttersta dagen”.

Sverigedemokraterna driver nationellt på för att öka diskrimineringen av minoriteter. Det senaste förslaget på nationell nivå innebär att bara svenska medborgare ska kunna få olika sorters bidrag. I Sundbyberg jobbar de stenhårt för att de nyanlända inte ska ”ha förtur till bostäder som Sundbybergare köat till i många år” som de nyligen skrivit på sin hemsida. Där berömmer de att kommunen står på sig och kastar ut nyanlända med våld.

Varför ska man nöja sig med sanningen när det enda man vill är att öka hetsen mot minoriteter? Det har för de allra flesta inte handlat om att bo kvar i den bostad man har haft i Sundbyberg utan om en lösning på bostadsfrågan överhuvudtaget. Detta har meddelats även Sverigedemokraterna.

Det är en typisk fascistisk politik att attackera minoriteter och göra dem till syndabockar. Tendensen är att alla politiker dras med i detta. Man går bort från principer om att rättigheter ska gälla alla och en var till en fascistisk ­diskrimineringspolitik. Vi upp­manar Sundbybergs politiker att ta tydligt avstånd från detta. Vilken legitimitet har en kommun som i strid med lagens utgångspunkt berövar kommuninvånarna deras bostäder? Vilken legitimitet har en kommun som diskriminerar minoriteter?

En del tror att kommunens agerande mot de nyanlända är ett fenomen som inte kan drabba ”gamla Sundbybergare”. Är det inte så att kommunen i behandlingen av de som är utsatta utan makt visar sitt ”rätta ansikte”? 

Vi uppmanar kommunpolitikerna i Sundbyberg av ovanstående skäl att ta sitt förnuft till fånga och sätta sig ner och diskutera lösningar för de som står i begrepp att kastats ut i hemlöshet.