Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Nej, det är inte alls okej att bli packad med barn

”Snart är det midsommar. Det är en högtid som på sina håll präglas av väldigt mycket alkohol­konsumtion, och där barn alltför ofta far illa som konsekvens”, skriver debattören.

”Snart är det midsommar. Det är en högtid som på sina håll präglas av väldigt mycket alkohol­konsumtion, och där barn alltför ofta far illa som konsekvens”, skriver debattören.

Bild: Janerik Henriksson/TT

Dagens ETC.

För många barn far illa av vuxnas drickande. Samtidigt tycker alltfler vuxna att det är okej att bli full framför barn. Vi kan inte lägga ansvaret på vuxnas alkohol­konsumtion på barnen. Det skriver Lucas Nilsson, förbundsordförande för IOGT-NTO.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Få saker gör att ett barn känner sig så utlämnat som när en ­förälder dricker för mycket alkohol. Mamma och pappa, som ska stå för stabilitet och tröst, blir i fyllan opålitliga och oberäkneliga. För det barn som växer upp i sammanhang där alkoholen är alltför närvarande ruckas både tillit och trygghet. 

Barn är känsliga. Redan när föräldern druckit relativt lite kan barn känna otrygghet och märka ett förändrat beteendemönster. I de hem där de vuxna dricker för mycket för ofta sätts också djupa spår i barnet. Barn i missbruksmiljöer lider mycket större risk för att utveckla exempelvis depression, ångest, sömnsvårigheter, ensamhet och för att halka efter i skolan med livslånga effekter som resultat.

Trots att vi vet detta är barn som mår dåligt av sina föräldrars alkoholkonsumtion långt ifrån en ovanlig företeelse. De finns i varje skolklass, fotbollslag och fritidsgrupp. Runt 320 000 barn beräknas fara illa av en eller båda föräldrars alkoholkonsumtion. I en genomsnittlig klass på 30 elever går två-tre barn där hemmasituationen är så allvarlig att barnet velat hälla ut eller gömma alkohol från sina föräldrar. Dessa barn tvingas ta ansvar för en situation skapad av en vuxenvärld som har svikit dem.

Vuxenvärlden, vårt samhälle, har dock även svikit föräldrarna som har en missbruksproblematik. När en förälder ertappas med att dricka på ett sätt som skadar barnen dömer vi ut föräldern för att vara en dålig människa. Vi individualiserar problemet och lägger all skuld på den enskilde föräldern som ofta kämpar med ett missbruk.

En människas alkoholvanor fastläggs dock aldrig i ett ­vakuum. De är ett resultat av normer, ­kultur och lagar. Vi behöver ställa oss frågan vilka skrivna och ­oskrivna regler vi vill ska kring­gärda alkohol. Vilket beteende och vilka vanor kring alkohol är det vi som vänner, kollegor och bekanta möjliggör, accepterar eller till och med uppmuntrar?

Vår inställning och attityd smittar av och har påverkan på vår omgivning. Det är därför oroande att se att färre och färre personer tycker att det är fel att berusa sig med alkohol i barns närvaro. Det visar en rapport som tankesmedjan IQ släppte tidigare i år. Detta trots att vi vet vad konsekvenserna blir för barns välmående och trygghet.

Barn har rätt till närvarande och trygga vuxna. Utifrån deras perspektiv borde det vara en självklarhet att få en uppväxt som inte präglas av sina föräldrars fyllor. Det är ett ansvar som knappast kan axlas av dem, utan endast kan bäras av oss vuxna.

Snart är det midsommar. Det är en högtid som på sina håll präglas av väldigt mycket alkohol­konsumtion, och där barn alltför ofta far illa som konsekvens. Men vi vuxna bär alla ett gemensamt ansvar för de normer och värderingar som präglar vårt förhållande till alkohol. Fler borde höja på ögonbrynen och ifrågasätta alkoholens plats i sammanhang där barn är närvarande.