Debatt: Näringslivet måste se sin roll i Guatemala

Krafterna som arbetar för en positiv förändring i Guatemala behöver stöd inte bara från civilsamhället och biståndet. Även det svenska näringslivet måste engagera sig för att vi på allvar ska kunna bidra till stärkta mänskliga rättigheter.

Guatemala är ett av de farligaste länderna i världen för människor som kämpar för sina rättigheter. 14 människor miste livet i sin kamp för mänskliga rättigheter, bara under det senaste året. Utökad samverkan mellan olika delar av samhället, som myndigheter, civilsamhälle och – inte minst – näringsliv behövs för att stärka den guatemalanska demokratin och öka utrymmet för dem som försvarar mänskliga rättigheter.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Samtidigt som vi alla välkomnade den resolution om situationen för människorättsförsvarare i Guatemala som Europaparlamentet antog tidigare i år, så anser vi att skarpa uttalanden inte räcker. Guatemala är ett land präglat av en sekellång maktkoncentration till en liten, styrande elit som inte skytt några medel för att säkra sina intressen. Som följd av detta har också landet en av världens största inkomstskillnader, där uppskattningsvis fem procent av guatemalanerna kontrollerar 85 procent av den nationella förmögenheten och över 50 procent av befolkningen räknas som fattiga. Civilsamhället och folkrörelserna kräver mer demokrati och insatser mot korruption och maktmissbruk, men näringslivet måste också engagera sig.

Diakonia, IM, Svenska kyrkan, Kristna Fredsrörelsen och We Effect arrangerade förra veckan en gemensam delegationsresa till Guatemala. Ett besök av företrädare från olika samhällssektorer, däribland svenska näringslivet, visar vår solidaritet och understryker vikten av att arbeta tillsammans; företag och civilsamhälle för en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. 

Multinationella företag har länge utgjort en del av problematiken. Under stora delar av förra seklet ägde fruktföretag större delen av marken i Guatemala. Idag är framför allt företag inom utvinnings-industrin inblandade i marktvister med urfolk. Såväl militärt förtryck som manipulerande av politiska processer har använts för att stoppa initiativ för demokratisering.

Många kände hopp under 2015 då folkliga protester mot korruptionen inom den guatemalanska eliten ledde till påbörjade rättsprocesser mot flera ledande politiker. En nationell dialogprocess inleddes. Men den senaste tiden har den nya kongressen visat tecken på att gå emot de försiktiga reformprocesser som lanserats med syfte att stärka rättssäkerheten. 

Hoppet om hållbar demokratisering för Guatemala är inte ute, men det hänger alltjämt i sköra trådar. Kopplingarna mellan politik, näringsliv och andra intressen, som organiserad brottslighet, har visat sig starka.

Priset betalas av familjer som blir vräkta och får sin odlingsmark beslagtagen av privata företag, liksom av vanliga medborgare vars skatteinbetalningar förskingras av korrupta politiker. Och människorättsförsvarare – särskilt urfolksledare och fackföreningsaktivister – riskerar livet för sitt engagemang. 

Det guatemalanska civilsamhället behöver internationellt stöd. Sverige fortsätter vara en viktig aktör i Guatemala inte minst genom insatser för att stärka demokratiska institutioner. Vi tror dock att näringslivet kan göra betydligt mer. Genom att följa FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter kan företag minimera riskerna för att deras verksamhet kränker människors rättigheter. Ett aktivt internationellt näringsliv kan både genom eget handlande och genom krav på arbete mot korruption och uttalat stöd för mänskliga rättigheter, bidra till att Guatemalas resurser stannar i landet i from av ökande löner och en stark skattebas.

Men ingenting talar för att den ekonomiska och politiska makt som dominerat Guatemala i decennier kommer ge sig lättvindigt. Europaparlamentets resolution visar på en politisk vilja att bidra till förändring. Civilsamhällets organisationer kommer att fortsätta att lyfta rättighetsfrågor. Frågan är hur näringslivet kommer att agera.

Ann Svensén, generalsekreterare på IM Individuell människohjälp

Bo Forsberg, generalsekreterare på Diakonia

Camilla Wagner, vd Klara K

Eva Ekelund, biträdande internationell chef Svenska kyrkan

Hans-Erik Nordin

biskop Emeritus, Svenska kyrkan

Henrik Brundin, vice vd We Effect

Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare på Kristna Fredsrörelsen

Tommy Ohlström, vd KF, styrelseledamot för We Effect