Debatt: Myanmar-affär visar bristerna i vapenexporten

Oroligheter och våldsamheter mot demonstranter i Myanmar fortsätter att eskalera. Sedan militären grep makten den 1 februari har över 800 personer dödats som protesterar för landets demokrati. Tusentals människor har arresterats och hur många som skadats av juntan går bara att spekulera om.

I protesterna har fackföreningar haft en viktig roll genom att ha uppmanat offentligt anställda att strejka, vilket försvårat för juntan att förflytta sig inom landet. Utan lokförare går inga tåg, och utan arbetare i oljeriggar blir det ingen diesel till fordon.

Det svenska företaget Micro Systemation AB (MSAB) har sålt teknik till Myanmar för att läsa av innehåll i beslagtagna mobiltelefoner. Detta blev känt efter en stor granskning av The New York Times. Där avslöjas även att företaget finns med i Myanmars statsbudget för 2020/2021, något som MSAB själva dementerar. De menar att den senaste försäljningen skedde under 2019, innan statskuppen inleddes. Oavsett går det att vara kritisk till försäljningen. Myanmars säkerhetsstyrkor hade sedan tidigare grovt förbrutit sig på den muslimska folkgruppen Rohingyerna.

Att det som sker i Myanmar nu ­beskrivs som en kupp iscensatt av militären är sant, men de stöds även av polis. Det är viktigt att förstå att militären och polisen i landet sitter tätt ihop. FN har som exempel slutat beskriva att det är ”militären” som står för våldsamheter mot befolkningen, utan uttrycker nu istället att det är ”säkerhetsstyrkor” som förgriper sig på människor, vilket innefattar både polis och militär.

MSAB uppger sig enbart ha sålt sin utrustning till polis, vilket inte kräver de tillstånd som försäljning till militär kräver. Militärens och polisens nära samröre i Myanmar verkar inte ha ingått i företagets analys. MSAB:s tekniska utrustning kan alltså användas av säkerhetsstyrkorna för att läsa av innehåll i mobiltelefoner från människor som arresterats, exempelvis viktiga politiska aktörer som leder och koordinerar protester. Nyligen har även internet stängts ned för att svårgöra kommunikationen mellan demonstranter.

Denna bakgrund berättigar att rikta kritik mot MSAB, men också mot myndigheten ISP och de brister som finns inom lagstiftningen för svensk exportkontroll. EU har haft exportrestriktioner mot

Myanmar sedan 1996 med hänvisning till internt förtryck, ändå kan export ske. Vänsterpartiet har länge varit kritisk till hålen i lagstiftningen för svensk vapenexport.

De demokratiska kraven på länder som Sverige exporterar är fortsatt svaga och otydliga. Vår exportkontroll bör skärpas så ingen svensk utrustning når förtryckande regimer.