Debatt: Mer personal och högre lön – så ska vi storsatsa på vården

Det är hög tid att uppvärdera de kvinnodominerade yrken som är navet i vår välfärd. När vi föds och när vi föder, när vi blir sjuka och i livets slutskede – genom hela livet är vi beroende av personalen i vården och omsorgen. Det är dags att visa hur viktiga de är inte bara i applåder, utan i handling. Det är en välfärdsfråga, men också en fråga om jämställdhet och frihet.
Den tuffa situationen för anställda inom vården kan knappast ha undgått någon. Det handlar om orimliga arbetsvillkor, för lite tid till patienterna och för lite tid till sin egen återhämtning. 13 200 sjuksköterskor i arbetsför ålder har lämnat yrket för andra branscher. Nära 18 procent av barnmorskor under 65 år har valt bort yrket. 

Så här kan det inte fortsätta. Staten behöver ta ett större ansvar för vårdens kvalitet. Miljöpartiet vill storsatsa för att förbättra arbetsmiljön och säkerställa att medarbetarna i vården får de goda arbetsvillkor de förtjänar:

Staten måste ta ansvar för vårdens finansiering. Vården står inför stora utmaningar. Varje höjning av kommunal- och regionskatten drabbar de med lägst inkomster hårdast, vi vill därför se en högre statlig finansiering. Till år 2026 vill Miljöpartiet öka statsbidragen till vården med 40 miljarder kronor per år.

Fler kollegor och bättre arbetsmiljö. Med den satsning vi gör på statsbidragen gör vi det möjligt att anställa 50 000 nya medarbetare under nästa mandatperiod. Om vi ska kunna erbjuda en god arbetsmiljö måste det finnas tillräckligt många händer – ingen barnmorska ska behöva gå utan paus en hel arbetsdag för att det saknas kollegor.

Höj lönerna. Under alltför lång tid har kvinnodominerade yrken värderats lägre, vilket drabbar kvinnors ekonomi hela livet. Det är dags för en lönesatsning för att fler ska vilja arbeta i vården. Vi vill att parterna förhandlar fram höjningen, men vi skjuter till pengar motsvarande 1000 kronor per person och månad – utrymmet ska finnas i budgeten.

Satsa på cheferna i vården. Cheferna har en nyckelroll för arbetsmiljön men behöver ytterligare stöd. Miljöpartiet vill att regionerna satsar på kompetensutveckling för första linjens chefer och färre medarbetare per chef, samt införa en kvalitativ, likvärdig utbildning för vårdens chefer, liknande skolvärldens rektorsutbildning. 

Mer pengar till återhämtning. Återhämtningsbonusen som Miljöpartiet drev igenom 2021 har möjliggjort satsningar runt om i landet på exempelvis förkortad arbetstid och anställning av mer servicepersonal i vården för att underlätta för sjuksköterskor. Nu vill vi utöka och bredda satsningen och skjuta till en miljard till potten.

Införa en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och gör hälso- och sjukvården till ett första fokusområde. Vi måste kraftfullt mota de arbetsrelaterade problem som i dag skapar ohälsa, sjukskrivningar och arbetsskador. Vi vill att regeringen inför en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och gör hälso- och sjukvården till ett första fokusområde.

Skärp arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsgivare har ansvar för arbetsmiljön. I dagsläget kan Arbetsmiljöverket utdöma vite om det finns fysiska brister i arbetsmiljön men den möjligheten saknas för brister i organisatorisk och social arbetsmiljö. De här bristerna behöver åtgärdas.

Miljöpartiet vill bygga ett nytt grönt folkhem, ett samhälle som är hållbart för både människor och miljö. Det kräver en stark välfärd och att kvinnodominerade yrken en gång för alla värderas högre – det är både en välfärdsfråga och en jämställdhetsfråga. Det är hög tid att staten tar ett större ansvar för arbetsmiljön och villkoren inom vården. 

Märta Stenevi (MP), språkrör 

Per Bolund (MP), språkrör