Debatt. .

2020-10-13 04:00
  • Det sunda förnuftet säger att det är en orimlig mängd steg från jord till bord och de är alla steg som slösar på resurser och minskar näringen hos produktern, skriver debattörerna. Bild: Shutterstock
    Det sunda förnuftet säger att det är en orimlig mängd steg från jord till bord och de är alla steg som slösar på resurser och minskar näringen hos produktern, skriver debattörerna.
  • Max Whitman och William Whitman, Ultuna permakultur. Bild: Privat
    Max Whitman och William Whitman, Ultuna permakultur.
Puffetikett
Dagens ETC

Medborgarmat åt alla – självklart när vi ser på näring som rättighet

Visst föredrar du lök som odlats två kilometer från din dörr framför lök som odlats på andra sidan jorden? Det är inte omöjligt. Men det kräver att vi ställer om, skriver Max och William Whitman på Ultuna permakultur.

Vad skulle du säga om din kommun erbjöd dig lokalt odlad mat till otroligt låga priser? Vi menar mat från kommunen där du bor och dess angränsande marker. Vad skulle du säga om den maten dessutom var odlad utan kemikalier, helt organiskt, lagrade kol i jordarna och samtidigt stärkte den biologiska mångfalden? 

Det låter utopiskt men det är fullt möjligt. Konceptet medborgarmat möjliggör denna win-win-win-lösning. Det som behövs är en eller flera kommuner som vågar ta steget och introducera konceptet för världen.

Världens jordbruk är idag en riktig miljöbov, inte nog med att cirka 25 procent av alla jordens växthusgaser kommer från jordbruket, det ger även upphov till övergödning, jorderosion och förlust av biologisk mångfald. Resultatet av detta sorts brukande av marken och dess korresponderande distributionskedjor är ofantligt oimponerande med få färska produkter, stort matsvinn och i många fall lågt näringsinnehåll. 

Jordbruket i stort har tappat sin själ och vi som konsumerar resultaten av denna miljökatastrof tvingas oftast äta produkter av mycket låg kvalitet. 

Att ha det så här är dock ett val. För inte behöver vi i Sverige importera lök från Nya Zeeland eller potatis från Polen mitt under den svenska sommaren. Marknaden dikterar bara våra konsumtions- och produktionsmönster om det är vad vi vill. 

Vi tvekar dock starkt på att det är vad någon vill i detta fall. För visst föredrar du lök som odlats två kilometer från din dörr framför lök som odlats på andra sidan jorden? Visst föredrar du att kor betar gräs istället för att konsumera sojabönor odlade där Amazonas frodiga regnskogar tidigare stod? Och visst föredrar du ägg från höns vars syften maximeras snarare än höns som betraktas som äggmaskiner? Problemet är att marknaden inte erbjuder detta eftersom det är omöjligt med dagens matsystem.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

För dig som erkänner att det som är inte alltid måste förbli finns dock möjligheter att förverkliga denna tillsynes romantiska bild av lokalt och holistiskt producerad mat. För att realisera konceptet behöver vi dock utmana idén bakom hela matens produktionskedja. Vi måste fråga oss ifall det är effektivt att en lantbrukare ska producera en hiskelig mängd av en specifik produkt för att sedan transportera denna till en plats där produkten paketeras i en orimlig mängd plast för att sedan åter transporteras till en mataffär där produkten delar hylla med tusentals andra produkter producerade på samma sätt? 

Det sunda förnuftet säger att det är en orimlig mängd steg från jord till bord och de är alla steg som slösar på resurser och minskar näringen hos produkterna. Det här globalistiska förhållningssättet till mat tjänar några få mellanhänder men inte lantbrukarna eller den breda massan. Vi måste tänka om och finna en modell som tjänar alla. 

Det är där medborgarmat kommer in.

 

Konceptet ser till system som gratis utbildning och sjukvård och frågar sig varför vi inte applicerar liknande system för näring. En skattefinansierad matproduktion på premisser som tjänar allas hälsa liksom klimatet och den biologiska mångfalden. Föreställ er att Sveriges alla kommuner tog ansvar för att försörja sin befolkning med majoriteten av näringsintaget. 

Hur skulle det gå till frågar du dig kanske? Kommunen som ägare av mark eller genom arrenden avsätter ett antal hektar runt staden och ett antal ytor inom staden för regenerativ matproduktion. En planerad matproduktion av grönsaker, säd och protein som istället för att endast tjäna några få, tjänar alla. Lantbrukare, anställda av kommunen och dess medborgare, får en tryggare inkomst, medborgarna får mer näringsrik mat och bättre kostvanor i och med att mer grönsaker kan premieras. Möjligheterna för de med lägre socioekonomisk ställning att säkra näringsintaget stiger. 

 

För klimatet skulle vinsterna bli stora då det regenerativa jordbruket kan lagra stora mängder kol i matjordarna och långväga transporter kan helt exkluderas. Viktiga miljöer för biologisk mångfald kan etableras och invånarna kan återfå kopplingen till maten och naturen eftersom nästan allt de äter kommer från deras egen bakgård. 

Effekterna går dock bortom hälsa och miljö. Om medborgarmat blev verklighet skulle tusentals människor som idag står utanför arbetsmarknaden kunna erhålla meningsfulla jobb som de kan vara stolta över. Arbetslöshet skulle kunna vara blott ett minne.

 

Vi som samhälle behöver lösningar som medborgarmat för att komma starkare ur coronapandemin och för att fortsätta tackla klimatförändringarna och kollapsen av våra ekosystem på effektiva och inspirerande sätt. Den eller de kommuner som vågar göra det sunda istället för det välkända och ta steget in i det lokala tänket vad gäller såväl näring och kretslopp som ekonomi har mycket att vinna. Utöver att visa ett revolutionerande ledarskap, kan de kommuner som anammar medborgarmat också se till att säkra tryggheten för alla dess invånare. Garantera ökad resiliens mot störningar som klimatförändringar eller pandemier och samtidigt maximera den kreativa potentialen i kommunen då slöseriet på mänsklig talang omintetgörs. 

Det är dags att omsätta drömmar i verklighet för att bygga samhället som trots allt bara är ett engagerat medborgarskap bort. För de kommuner med mod och vilja är vår studentförening – Ultuna permakultur, som utarbetat konceptet – endast ett samtal bort. 

Vi är redo för holistiska lösningar till dagens samhällsproblem. Är ni?

Ultuna permakultur 

Studentorganisation som finns på SLU campus i Uppsala. 

Organisationens syfte är att lansera och visa på kraften av holistiskt tänkande när det kommer till matproduktion och finna lösningar på hur mer näringsrik mat kan produceras, samtidigt som produktionen kan bli en kolsänka och förse vilda djur med miljöer för att bevara den biologiska mångfalden.

Max Whitman och William Whitman 
Ultuna permakultur