Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Kulturkrigare ”glömmer” att traditioner förändras

Bild: Erik Mårtensson/TT

Dagens ETC.

Va, könsneutralt och ingen tomte? Det blir som mumma i händerna på tangentbordstryckande kultur­krigare. Men de har som vanligt en skev ingång i detta med traditioner som har brokigare, mer icke-statisk historia än vad de vill kännas vid.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Att Mariehemsskolans i Umeå i år, vid sidan om det ordinarie tåget, kör ett könsneutralt och icke-religiöst luciatåg, utan vare sig tomtar, pepp­arkaksgubbar eller stjärn­gossar blir som mumma i händerna på tangentbordstryckande kulturkrigare som traditionsenligt oroar sig över att svenska traditioner i allmänhet och julfirande i synnerhet skulle vara hotat. 

Om det inte är ett icke-religiöst luciatåg som upprör så är det vinter­must, bortklippta scener i Kalle Anka eller helgskinka. 

Men om vi ska ta diskussionen på allvar så har debattörerna som rasar mot Mariehemsskolan tre fundamentalt felaktiga utgångspunkter. 

Den första är att enstaka exempel på luciatåg eller annat som avviker från normen skulle vara ett hot mot traditionerna. På varje ”udda” luciatåg går det enkelt att hitta hundratals som firar enligt normen.

Den andra felaktiga utgångspunkten är att traditioner är statiska och aldrig förändras. Tvärtom mot vad kulturkrigarna tror så är traditionerna i ständig förändring. Luciatåget som det ser ut idag är inte alls på samma sätt som det såg ut för 100 år sedan när traditionen med luciatåg skapades.

Vare sig tomtenissar eller peppar­kaksgubbar var givna inslag i de tidiga luciatågen. Stjärngoss­arna betraktades snarare som en del av trettonhelgens upptåg. Ett luciatåg från 1899 innehöll några utklädda män – ”en som svart kosack, en annan som eldröd tomtekonung, en tredje i ett fantasirikt mixtum–pixtum-kompositum”. 

Under 1900-talet utvecklas luciafirandet, dels i form av vilka figurer som går med i tåget och dels i form av hur det firas. Under olika årtionden så har luciafirandet attraherat olika grupper – den stora allmänheten i mitten av seklet, fulla ungdomar på 1970- och 80-talen och barnfamiljerna på förskolorna under slutet.

Den tredje felaktiga utgångspunkten i debatten är att lucia på något sätt skulle vara en religiös tradition kopplat till kristendomen och kyrkan. Helgonet Lucia är naturligtvis en kristen symbol, men helgonet har bara namnet gemensamt med den svenska luciatraditionen. 

Att vi i Sverige firar lucia den 13 december beror på en miss i den gamla julianska kalendern som försköt vintersolståndet successivt. De första 100 åren märktes ingen större skillnad, men på 1 000 år hinner det hända en hel del. Under 1600-talet hade året förskjutits så långt att vintersolståndet istället låg runt 13 december. Enligt folk­tradition betraktades natten till den 13 ­december som årets längsta. 

I västra Sverige fanns en tradition att lussa natten till 13 december. Då klädde man ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. 

Så firar vi inte lucia idag. ­Traditionerna förändras och det är inget farligt. 

00:00 / 00:00