Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Kriminella och oseriösa företag måste bort från arbetsmarknaden

Bild: U2M Brand/Shutterstock

Dagens ETC.

På svensk arbetsmarknad ska svensk arbetsrättslagstiftning och svenska kollektivavtal gälla för alla, oavsett var man kommer ifrån. Du ska inte behöva jobba alla dagar i veckan för 3 000 kronor i månadslön. Det moderna slaveriet måste få ett slut, skriver företrädare från flera svenska fackförbund.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Situationen för utländsk arbetskraft är oerhört utsatt på stora delar av den svenska arbetsmarknaden. Det råder konsensus om att grovt utnyttjande av utländsk arbetskraft är vanligt. Var tredje inspektör hos Arbetsmiljöverket uppger att de ofta eller ganska ofta misstänker grovt utnyttjande när de genomför kontroller. Det finns dock hinder för myndigheternas arbete. Myndigheter får inte dela information med varandra, i många fall inte ens mellan enheter på samma myndighet. Reglerna för sekretess måste ändras för att få bukt på kriminella aktörer på svensk arbetsmarknad.

Att som arbetare lyfta problem på sin arbetsplats är inte heller riskfritt. Som arbetare med arbetstillstånd är din rätt att vara i landet kopplat till din arbetsgivare, vilket skapar en beroendeställning i arbetsgivarens fördel. I många fall är risken större att den enskilde arbetstagaren straffas än att arbets­givaren som utnyttjar får ett straff. Det beror inte enbart på den skeva beroendeställningen, utan även på brister i lagstiftningen. Riksrevisionen som har granskat detta anser att risken att bli straffad är obefintlig för den som utnyttjar.

Det som förekommer i Sverige kan endast liknas med modernt slaveri. Människor arbetar till löner som i praktiken är så låga som 3 000 kronor i månaden, många gånger under livsfarliga villkor. För att få bukt med problemet behöver systemet som skapat den utvecklingen förändras. Det är inte den enskilde arbetaren som är problemet eller den som ska drabbas i arbetet mot kriminella företag.

Ett exempel på utnyttjandet finns i hotell- och restaurangbranschen, där en medlem i HRF arbetade 16 timmar om dagen, sju dagar i veckan, samtidigt som han bodde i anslutning till arbetsgivarens garage utan tillgång till sanitet. Medlemmen bodde där tillsammans med sin gravida fru och deras barn. För den medlemmen gick det så illa att när HRF lade in lönekrav var han tvungen att fly till andra sidan Sverige med sin familj under hot om våld från arbetsgivaren.

Alliansregeringens liberaliseringar av arbetsmarknaden har skapat dagens system för arbetskraftsinvandring, som är uppbyggt för att gynna företagen och endast företagen. Sverige har inte koll på under vilka villkor eller vilka arbetsuppgifter som de som arbetar i landet har. Vi behöver ett system som sätter Sveriges arbetare först, oavsett om hen kommer från Sverige eller inte.

Magdalena Anderssons regering påbörjade ett reformarbete med krav på underskrivet anställningsavtal för arbetstillstånd, tvång på att redovisa förändringar i anställningsvillkor och uppstarten av regionala center mot arbetslivskriminalitet. Bra reformer som kommer förbättra arbetarnas ställning, men det räcker inte. För att komma åt problemet måste de oseriösa och kriminella aktörerna bort från svensk arbetsmarknad.

Vi föreslår följande reformer för att få igång arbetet för en hållbar arbetsmarknad:

• Återinförd arbetsmarknads­prövning.

• Huvudentreprenörsansvar för löner och villkor på hela arbetsmarknaden.

• Begränsa antalet underleverantörer som får användas.

• Krav på lärlingsplatser i  ­offentlig upphandling.

• Svenska kollektivavtal är och ska vara krav vid offentlig upphandling.

• Förändra sekretesslagstiftning så att myndigheter kan samverka effektivt

På svensk arbetsmarknad ska svensk arbetsrättslagstiftning och svenska kollektivavtal gälla för alla, oavsett var man kommer ifrån. Kriminella och oseriösa företag har ingen plats på svensk arbetsmarknad och ska bekämpas med samhällets fulla styrka.