Debatt: Klimatomställning är en feministisk fråga

Sedan valet 2014 har Sverige sin första feministiska regering. Där kämpar Miljöpartiet för att Sverige alltid ska stå upp för kvinnors rättigheter. Inte bara på hemmaplan, utan i hela världen.

Vi har sett bilder på svältande isbjörnar och smältande isberg. Men vi vet också att människor redan idag påverkas av klimatförändringarna i många delar av världen. Det finns en växande kunskap om hur kvinnor och män påverkas olika av klimatförändringarna. I många av världens fattiga länder har kvinnor ett stort ansvar för försörjningen av familjen. När torkan breder ut sig är det därför just kvinnorna som får gå flera mil om dagen för att hämta vatten. Med tillgång till elektricitet skulle vardagliga sysslor som vattenförsörjning, tvätt och matlagning underlättas. Att minska ner på de sysslor som idag utförs i hemmet ökar möjligheten till utbildning, god hälsa, ekonomisk utveckling och socialt och politiskt engagemang.  

Jämställdhet och att utrota energifattigdom är två av FN:s globala mål till år 2030. Minskad energifattigdom är viktigt för att klara jämställdhetsmålet. Ofta är flickornas skolgång något som prioriteras ned av hushållsarbete. Forskning från Brasilien visar att flickor på landsbygden med tillgång till elektricitet har 59 % större chans att avsluta grundskolan när de är 18 år än de utan elektricitet. Att ha elektricitet är avgörande för att kunna göra läxorna på kvällen.

Energifattigdomen är fortfarande utbredd i världen. En av fem i Afrika och södra Asien saknar tillgång till elektricitet och tre miljarder människor bränner ved, kol, odlingsrester och djurspillning i ineffektiva spisar för matlagning och uppvärmning. För dessa samhällen är solceller en stor möjlighet för utveckling och viktigt för både klimat, jämställdhet och bättre hälsa.

När vi i Sverige engagerar oss i jämställdhetsfrågor är det också viktigt att arbeta med dessa globala utmaningar. Sverige kan göra mycket. Det svenska biståndet är inriktat mot tre områden; klimat, jämställdhet och konfliktområden. Förra veckan beslutade regeringen att fördubbla satsningen på bistånd till miljö- och klimatsatsningar för hållbar utveckling i fattiga länder, från 700 miljoner kronor per år till 1,3 miljarder per år. Sverige är därutöver den största givaren per capita till FNs klimatfond Gröna fonden där vi nu valts att med en ordförande leda arbetet. Klimat- och biståndsminister Isabella Lövin (MP) är idag en av representanterna i FNs råd för hållbar energi för alla – sustainable energy for all. Som svensk kan du vara stolt över Sveriges bidrag för att nå de globala hållbarhetsmålen.

Samtidigt som flera länder är beredda att gå före i klimatfrågan, så finns det andra som motarbetar. Utvecklingen i USA oroar, där stora nedskärningar på miljöarbetet genomförts samtidigt som man åter satsar på kol och olja. Vi kan tyvärr konstatera att Moderaterna här hemma gör likadant som Donald Trump. Faktum är att många av de miljönedskärningar som M föreslår är lika stora eller större än den amerikanska administrationen nu gjort i USA:s miljöarbete.

Vi har också ett ansvar att visa på vägen på hemmaplan. Miljöpartiet har länge arbetat för omställningen till ett helt förnybart energisystem. I energiöverenskommelsen har vi nu fått med oss fem partier på att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Genom att utveckla teknik för förnybar energi och energieffektiva lösningar så kan vi också bidra till en teknikutveckling som fler har nytta av i världen. Kärnkraft kommer aldrig att hjälpa de människor som idag saknar tillgång till elektricitet. Det är den småskaliga och förnybara tekniken som är lösningen.

Sverige och världen behöver politiker som prioriterar framtidsfrågorna. Steg för steg bygger vi en grönare och mer jämställd värld. För vi vet att varken klimatet eller jämställdheten kan vänta.

Lise Nordin (MP), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson