Debatt: KD vill pressa sönder arbetslösa – men kör på med sitt fikonspråk

Fikonspråk – när man vill dölja vad man egentligen menar – är som bekant inte ovanligt bland våra yrkespolitiker. Ta sådana av borgerliga partier ofta använda uttryck som att ”det måste löna sig att arbeta” eller att ”öka incitamenten för arbete” när det endast handlat om att försämra ersättningarna till arbetslösa.

Nästan två tredjedelar av de arbetslösa får inte längre någon ersättning från a-kassa, vilket blev följden av att allianspartierna kraftigt försämrade a-kassan under regeringsåren. Istället blev många hänvisade till det kommunala försörjningsstödet.

I julmånaden och under pågående pandemi kom ännu ett förslag från Kristdemokraterna (Svenska Dagbladet 2/12) om sänkta ersättningar till arbetslösa. Denna gång gällde det kommunalt försörjningsstöd. Samtidigt med krav på att staten skulle stå för försörjningsstödet till arbetslösa/”arbetsföra” passade man på att också föreslå ett kraftigt sänkt stöd till denna grupp. Mer än hälften av samtliga som idag får kommunalt försörjningsstöd är arbetslösa.

KD:s föreslag innebär att den del av försörjningsstödet som baseras på fasta kostnader – exempelvis för bostad – och på särskilda kostnader för barn skulle tas bort för ”arbetsföra”. Dessa skulle istället få en enhetlig ”dagpenning” på 385 kronor. Om dagpenningen skulle vara skattepliktig som motsvarande dagpenning från a-kassa eller för hur många dagar per månad dagpenningen skulle beräknas framgick inte.

Beroende på vad som skulle gälla denna dagpenning rör det sig om en ersättning på totalt mellan 7 700 kronor och 11 550 kronor per månad minus eventuell skatt (i så fall minus cirka 1 500-3 000 kronor per månad). Därutöver tillkommer för barnfamiljer endast barnbidrag och bostadsbidrag.

För exempelvis en ensamstående ”arbetsför” med ett par barn innebär förslaget att den mycket låga inkomsten av försörjningsstöd, med hänsyn tagen till bostads- och barnbidrag, vanligtvis skulle minska med i storleksordningen 3 000-5 000 kronor per månad. Minskningen varierar beroende på familjens fasta kostnader. Om dagpenningen skulle beläggas med skatt blir minskningen än större. Hur som helst skulle förslaget uppenbarligen riskera att enskilda och familjer med försörjningsstöd ställs på bar backe.

Pandemin pågår med fruktansvärda följder. Samtidigt har vi en arbetslöshetskatastrof. Det går nu cirka tio arbetslösa på varje ledigt jobb. Vi närmar oss en halv miljon arbetslösa – de flesta långtidsarbetslösa. Ännu fler omfattas av osäkra permitteringar som, med det utdragna och förvärrade förlopp pandemin fått, riskerar att öka arbetslösheten än mer.

I detta läge kommer alltså KD med förslag om att göra fattiga ”arbetsföra” med försörjningsstöd ännu fattigare.

Det är minst sagt ett häpnadsväckande förslag.

Enligt omfattande forskning på individnivå leder inte ekonomisk utsatthet till den ökade sökaktivitet (”matchning”), som KD och andra partier verkar tro ska lösa problemet med arbetslöshet. Arbetslöshet och ekonomisk utsatthet leder istället ofta till oro, ångest, socialt utanförskap, psykisk ohälsa och fattigdom.

Att tro att arbetslöshet kan lösas med ytterligare fattigdom och utsatthet är uttryck för bristande förståelse för vad arbetslöshet gör med människor och om hur arbetsmarknaden fungerar. Problemen på svensk arbetsmarknad är inte för hög ersättning från a-kassan eller för högt kommunalt försörjningsstöd eller att arbetslösas saknar ”incitament” att ta arbete. Problemet är istället att det saknas arbeten att söka och få för hundratusentals arbetslösa. Problemet är också en ökande fattigdom bland de arbetslösa.