Debatt: Jag skäms över att se ungdomarna i ögonen

Det enda som väntar oss där är talibanerna, antingen så blir vi mördade eller så blir vi mördare. Hur kan de säga att Afghanistan är säkert?” Det brister i mig när jag hör de här orden. Vad ska jag svara den förtvivlade 17-åringen? All politik får ett så tydligt ansikte, med dyrköpta konsekvenser för tonårspojken framför mig. Jag gör mitt bästa för att få honom att inte ge upp helt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Jag uppmanar honom att fortsätta på den väg som han slagit in på; gå till skolan, gå till gymmet, prata med mig om dina tankar, fortsätt hjälpa andra och var aktiv. En del av mig tror på de orden, för att jag behöver tro på de där orden, men samtidigt så känns de där orden drypande falska. Både han och jag har sett den svenska asylpolitiken tala sitt tydliga språk – de ensamkommande afghanerna från Iran och Afghanistan ska tillbaka till Afghanistan trots att många av dem knappt eller inte ens växt upp där.

Det handlar om flera tusentals afghaner; varav många levt som utsatta papperslösa i Iran, de flesta tillhör den marginaliserade folkgruppen hazarer och många av dem är just ensamkommande. De har tagit sig den långväga dödsvägen till Sverige med ett hopp om att få andas ut. Med det avtal som Sverige har slutit med Afghanistan slits för de allra flesta av dem hoppet sönder. I avtalet står det att de som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige ska tas emot i ”hemlandet”.

Det mottagandet lär bli allt annat än varmt för de återvändande. Afghanistan är ett land i upplösningstillstånd där det pågår väpnade konflikter i alla förutom fem provinser. Ett land som vi ”svenskar” avråds från att åka till på grund av säkerhetsläget. Dit sänder vi dessa människor som med livet som insats tagit sig till Sverige. De med sakkunskap om Afghanistan är eniga: utvisa inte unga afghaner till Afghanistan! De vet att det som väntar där är extrem utsatthet med alternativ såsom tiggeri, kriminalitet, armésoldat eller krigare i beväpnade oppositionsgrupper.

Men dit ska de skickas, vi i Sverige har ju kommit överens med Afghanistans regering om att de ska bli omhändertagna, det har vi minsann betalt för! Det vänder sig i magen på mig vid denna lögnaktiga blåögdhet, jag skäms över att se ungdomarna på boendet i ögonen vid blotta tanken på det.

De här pengarna ska sättas i händerna på Afghanistans regering. Ett land som rankas som tredje mest korrupta i världen år 2016 näst efter Nordkorea och Somalia, varav det ena är en totalitär stat med total kontroll och noll insyn och det andra räknas som en havererad stat. Efter dessa två länder seglar Afghanistan in på korruptionslistan, dit skickar vi pengarna som ska användas för att ta hand om de återvändande som vi nekat. Ingen kan vara så ignorant att hen inte ser att de där pengarna kommer att användas till allt förutom just det som vi avtalat om.

Allt detta är fakta för många. För fakta skapar distans. Men det är personligt. Vi sluter avtal om människors öden och jag skäms över Sveriges bristande humanitet.

Jag ser ungdomarna på boendet slitas mellan hopp och förtvivlan. Att rabbla singular, plural, obestämd och bestämd form att försöka förstå när en ska använda den och det, att samtidigt gå i väntan och får höra av andra att alla afghaner får avslag.

Jag ser dem ge upp långsamt men inte utan en kamp. Jag skäms över att Sverige har blivit så känslokallt. Ungdomarna hälsar mig med ett leende och frågar: allt bra? Och jag förundras över deras styrka, att de fortfarande har förmågan att le, sedan skäms jag över Sveriges dumhet och omänsklighet. Att Sverige valde att stänga gränserna är en sak men att därefter låta människor påbörja ett liv i Sverige, låta dem vänta i ett, i två eller tre år för att sedan säga: tyvärr, du har inte tillräckligt goda skäl för att få stanna här, men det var bra att du gick i skolan och lärde dig svenska.

Det är inte bara inhumant, det är faktiskt korkat.

Låt oss dra bort dimridån. Det är ingen välkomstfest som väntar, det vet vi alla. Att Sverige är ett land som står upp för mänskliga rättigheter och som förbundit sig att följa barnkonventionen klingar skärande falskt i mina öron för Sverige vet att människorättsbrott är oerhört tätt förekommande i Afghanistan.

Sverige vet att Afghanistan inte är säkert.