Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Inför demokratikriterier vid upphandling av vaktbolag

Bild: Bild: Helena Landstedt/TT

Dagens ETC.

Våldsmonopol och maktutövning tilldelas personer med en rudimentär utbildning på ett par veckor, att jämföra med polisutbildningens fem terminers heltidsstudier.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Sveriges kommuner och landsting utgör en allt större köpare av tjänster från vaktbolag. Statistik som Dagens samhälle har tagit fram för 2016 visar på en nästan fyrtioprocentig ökning på bara två år. Dagens samhälle beräknar att Sveriges kommuner och landsting betalade mer än 1,6 miljarder under ett år för dessa tjänster.

Våldsmonopol och maktutövning tilldelas därmed personer med en rudimentär utbildning på ett par veckor, att jämföra med polisutbildningens fem terminers heltidsstudier. Samtidigt har vi de senaste åren sett ett antal incidenter då ordningsvakter brukat övervåld och till och med misshandlat barn och gravida kvinnor.

En gemensam nämnare för alla dessa fall har varit offrens icke-vita hudfärg. Nyligen rapporterade Aftonbladet om hur en Securitasanställd ordningsvakt hävt ur sig rasistiska och politiskt reaktionära åsikter, som att kritiker mot ordningsvakterna skulle ”åka tillbaka till Afrika”.

Men när Securitas konfronterades med uppgifterna lades locket på, och mer därtill. Securitas menade att det som mannen sagt på fritiden inte ska vägas in i hur han sköter sitt yrke. Det är absurt och oroande att en multinationell koncern med en omsättning på över 90 miljarder om året vägrar erkänna att det finns problem med att låta människor med rasistiska uppfattningar ha ansvar för allmänhetens säkerhet.

Även TV4:s Kalla fakta har nyligen i en uppmärksammad granskning visat hur rasprofilering, övergrepp och förakt har förekommit inom både polis- och ordningsvaktsyrken med få eller inga påföljder.

Rasistiska föreställningar återfinns i hela samhället och det går inte att veta om de är mer vanliga bland vaktbolagen. Men dessa föreställningar blir särskilt allvarliga när de leder till att personer som möter rasifiering i sin tillvaro utsätts för en godtycklig och nedvärderande myndighetsutövning. Det tolkas som en tydlig signal från samhället om att de inte hör hemma i Sverige, att det inte är lönt att anstränga sig för att bygga sin framtid här. Det är inte bara ovärdigt Sverige som demokrati, det är också skadligt för vårt samhälle.

Ingenstans blir denna problematik så tydlig som i lokaltrafiken i storstadsregionerna, där det rör sig mycket folk. Ansvaret för säkerheten i kollektivtrafiken ligger ytterst på landstingen, och det är med offentliga medel som dessa vaktbolags tjänster köps in.
Samtidigt utför det civila samhället ett fantastiskt och ofta ideellt arbete för trygghet i offentligheten genom närvaro, samtal och sociala insatser. Detta arbete bör uppvärderas i samhällsdiskussionen om hur vi skapar trygghet
i det offentliga rummet.

I andra sammanhang där offentliga medel investeras i samhällsnyttan, såsom exempelvis till civilsamhällesaktörer, har en debatt om demokratikriterier blommat ut de senaste åren. Det är fullt rimligt att sådana kriterier även tillämpas vid offentlig upphandling av ordningsvakter. Alla måste kunna lita på att de privata bolag som i allt större utsträckning köps in med förtroende att handha det statliga våldsmonopolet, inte diskriminerar på grund av exempelvis hudfärg, kön eller läggning, och att makten utövas med demokratiska värderingar i grunden.

Därför vill årsmötet för föreningen Hjärta Stockholm att demokratikriterier införs vid all offentlig upphandling av vaktbolag. För att kunna delta i en upphandling ska bolaget redovisa utbildning inom och ett trovärdigt arbete mot odemokratiska värderingar såsom rasism, sexism, hbtq-hat, antisemitism, islamofobi eller funkofobi, liksom politisk och religiös extremism, samt ansvara för mångfaldskompetens hos den personal som utför uppdraget.

00:00 / 00:00