Debatt: I onlineterapin försvinner kropparna och närheten

Onlineterapi lanseras i stor omfattning inom olika vårdinrättningar och i media. Socialstyrelsen har redan godkänt att onlineterapi kan användas på andra ställen än i ett traditionellt terapirum. Ingen egentlig debatt har ägt rum om denna metod utan det har mer handlat om information. Ändå är övergången till onlineterapi det största paradigmskifte som ägt rum inom psykoterapi. Här vill jag påminna om den brittiske barnläkaren och psykoanalytikern Donald W. Winnicott, som beskrivit kärnan i den tidiga mor-barnrelationen:

När jag ser på någon blir jag sedd, därför existerar jag.

Nu kan jag tillåta mig att titta och se.

Nu ser jag på ett kreativt sätt och det jag varseblir

varseblir jag i både yttre och inre mening.

Blicken är central. Det handlar om att själv se och att bli sedd. Att se och bli sedd på ett kreativt sätt innebär att den kreativa kärnan hos barnet kan börja utvecklas och bli till ett själv som upplever sig vara levande och verkligt. Winnicott menar vidare att om barnet inte blir sett av modern måste barnet anpassa sig efter hennes behov och se henne i stället för att själv bli sett. Barnet måste klara sig själv, ”hålla” sig själv. Det falska själv som då uppstår, skyddar och bevarar barnet men stänger samtidigt ute lek, upplevande, möte och liv. Detta får ”duga”, för det är det enda som står till buds när barnet inte blir sett, men det kan få allvarliga konsekvenser vad gäller den psykiska hälsan.

Winnicotts tankar om den tidiga mor-barnrelationen har sitt fokus på närhet, ömsesidighet, lyhördhet, blickkontakt och kroppslighet. Detta är också det som är grundläggande i en psykoterapi. Fram till nu har det har varit självklart att som patient vara med sin kropp i terapirummet, med terapeuten som också är där med sin kropp. I onlineterapin faller båda kropparna bort.

Det traditionella rummet faller också bort. Man är tydlig med patientens autonomi och med att det är patienten själv som definierar vad ett terapirum är. På samma sätt som var och en är sin egen lyckas smed har nu var och en ”sitt eget terapirum”.

Kärnan i en psykoterapi är tvåpersonsförhållandet mellan terapeut och patient. Patienten blir av terapeuten sedd och förstådd med hela sitt väsen, förflutna, intellekt och känsloliv. Han eller hon blir till som människa och kan bli levande och verklig. I onlineterapin rör vi oss där­emot med en hel patient men med (högst) en halv terapeut. Man har brutit upp tvåpersonsförhållandet och minskat det till en person, patienten, som får tillgång till skriftligt stöd och kommentarer från terapeuten. Får patienten nu den starkaste anknytningen till skärmen eller till och med en relation med skärmen? Vi lever i ett starkt digitaliserat samhälle som successivt går mot än mer omfattande digitalisering. Hjärnforskare har redan höjt varningsflaggor vad gäller skärmanvändning. Vad innebär det då att i en terapi hamna framför en skärm? Blir boten värre än soten?

Onlineterapi når fler. En terapeut hinner med tre till fyra patienter i stället för en på en timme. Man betonar kvantiteten och effektiviteten, men säljer ut relationen. Patienterna måste anpassa sig till den vårdform som står till buds men som inte utgår från deras egentliga behov. Med Winnicotts ord: behoven att bli sedda. Onlineterapi ingår i en skön förening med marknadskrafterna och med en sjukvård som vill följa med sin tid. Det ligger i sakens natur att en långtidsuppföljning av metoden ännu inte har skett. Vem bär ansvaret för en sådan och för en granskning av onlineterapin över huvud taget?

Sammanfattningsvis kan man se onlineterapin som ett medium med ett budskap. Budskapet kan tolkas som en berättelse om en ny behandlingsmetod men också om det samhälle vi lever i och om den människotyp som kanske håller på att växa fram. Det berättar om en människa som är självförsörjande och behandlar sig själv och som är utan rottrådar och beroende. Med datorn som en flygande matta tar hon sig fram vart hon vill. När kroppen, rummet och relationerna försvunnit är det tekniken som finns kvar som sista tröst och utpost.

Till sist återstår ändå frågan: Vad är då en människa?

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.