Debatt: Hur kan ni vilja banta public service nu?

Den senaste mandatperioden präglas av en hårdnad ton mot public service. Medan vissa borgerliga företrädare föreslår att public service ska avskaffas, har andra testballonger skickats upp så som reklamfinansiering och det långt gånga förslaget om politiskt tillsatta revisorer i bolagen för ökad kontroll. Många av förslagen har tids nog skrotats, däremot inte idén att kraftigt minska SVT, SR och UR:s ekonomiska anslag. I en tid av omvärldskriser, desinformation och nytt säkerhetshot i Europa framstår förslagen som tondöva.

För en vecka sedan debatterade riksdagens kulturutskott för sista gången inför valrörelsen riksdagsförslagen om radio och tv i allmänhetens tjänst. Vi har under mandatperioden haft en högljudd debatt om SVT, SR och UR:s roll och syfte, finansiering och kulturuppdrag. Detta riksdagsår föreslår Moderaterna och Sverigedemokraterna att bolagens anslag ska minska, detta trots två år av pandemi och nu ett urskillningslöst krig mitt i Europa.

Aldrig har det i modern tid varit viktigare med medieaktörer i allmänhetens tjänst som är partipolitiskt och kommersiellt oberoende, som når ut till alla, har hög legitimitet hos allmänheten och som har starka resurser genom en stabil finansiering. Den parlamentariska public service-kommittén betecknade public service som ”en kollektiv nyttighet som gynnar alla medborgare – detta oavsett om utbudet konsumeras eller inte”.

Samtidigt som konsumtionen av public service kraftigt ökat, så är existensen för dess programverksamhet än viktigare. Numer ingår bolagen i totalförsvaret och har ett beredskapsuppdrag som innebär att de ska kunna fortsätta bedriva verksamhet i händelse av krig och svåra påfrestningar på samhället. Beredskapsarbetet är viktigt eftersom allmänheten ska ha tillgång till tillförlitlig information i händelse av kris, inte minst i ett läge där desinformation används i syfte att polarisera samhällen och skada medborgarnas tillit.

Att ingå i totalförsvaret är dock kostsamt. Bolagen har till uppgift att garantera säkra sändningar, utskick av viktig information samt att hålla sitt innehåll fritt från påverkan.

Därtill är det få områden som kan mäta sig med den kolossala omställning som mediesektorn genomgått de senaste 15 åren. Globaliseringen och den internationella konkurrensen innebär i dag att svenska mediers konkurrenter är globala streamingtjänst­er, sökmotorer, onlineplattformar och medieaktörer med världsomspännande muskler. Tendensen är större uppköp, som innebär större marknadsandelar, tydligare konsolidering samt dyrare program­produktioner.

Skyddar man inte de ekonomiska förutsättningarna för tidningsbranschen i Sverige eller svensk public service så är det marknadsandelar som äts upp av globala aktörer. Att minska anslagen till svensk public service betyder därmed inte att andra svenska medieaktörer gynnas, snarare att svenskspråkig media som har Sverige att bevaka och spegla på totalen minskar.

Trots detta föreslår Moderaterna i sin mediepolitiska motion i riksdagen att man vill ha en ny budget- och beredningsprocess där man inför varje nytt sändningstillstånd ålägger programbolagen att redovisa reducerad anslagsnivå för verksamheten. Sverigedemokraternas mediepolitiska motion uttrycker att kostnaderna för public service ska minskas.

Detta kommer att ha en inverkan för den lokala journalistikens förutsättningar. Med vårt förslag till budget och nytt sändningstillstånd har SVT öppnat lokala redaktioner i Norrtälje, Flemingsberg och Märsta/Sigtuna och därmed ökat bevakningen i Stockholmsregionen. Det är en utveckling vi tycker är viktig.

Men efter valet är det dags för nästa kulturutskott att fatta beslut om ett nytt sändningstillstånd och ny medelstilldelning till public service. Vi hoppas att det kommer att göras med fördjupad insikt om vikten av oberoende och saklig nyhetsförmedling i en tid av ökad desinformation samt med ett ökat engagemang för lokal journalistik.

I nuläget är Moderaterna och Sverigedemokraternas politik i detta hänseende fullständigt tondöv.