Debatt: Hoppfullt budskap när Mauivårdar sitt älskade banyanträd

De tragiska skogsbränderna i Hawaii har krävt fler än 100 liv – många saknas dessutom fortfarande – vilket har tvingat tusentals på flykt och orsakat en hjärtskärande förstörelse av hem, företag och århundraden av hawaiianskt arv i den historiska staden Lahaina. Flera bränder binner alltjämt på Maui och Big Island, och många spekulerar att dessa är bland de dödligaste bränderna som USA har sett på 2000-talet. Hawaiis guvernör Josh Green kallar det den värsta naturkatastrofen i delstatens

Vad ledde till denna tragedi?

Enligt National Parks Services orsakas nästan 85 procent av skogsbränderna i USA av människor, medan övriga 15 procent orsakas naturligt. Även om den direkta orsaken fortfarande är okänd, finns spekulationer om kraftiga vindar från orkanen Dora söder om Hawaii parat med torra, invasiva gräsarter och ett lågtryckssystem västerut i Japan.

Skogsbränder brukade vara ganska sällsynta på Hawaii, då främst orsakade av vulkanutbrott eller blixtar. Men när europeiska kolonisatörer anlände till öarna på 1700-talet för att odla sockerrör och ananas, introducerade de oavsiktligt invasiva gräsarter med en förmåga att växa snabbt. Dessa gräs täcker nu mer än 26 procent av delstaten och är kända för att vara ett av de största skälen till det en gång ovanliga fenomenet.

Tillsammans med att landsbygd och städer smälter samman, och om den låga luftfuktighetsnivån, skapar allt detta optimala förutsättningar för uppkomsten av hawaiianska skogsbränder.

Nuförtiden är skogsbränder mycket vanligare och mer intensiva. Med ett genomsnitt på 17 000 hektar – eller 0,4 procent av Hawaii – som brinner årligen, är Hawaii inte längre främmande för skogsbränder. Branden i centrala Maui 2019, till exempel, driven av torr växtlighet och extrem värme, blev Mauis största registrerade brand i historien och brände mer än 25 000 hektar mark.

Dessa katastrofer understryker den djupgående inverkan som globala upphettningen har på brandbeteendet. Clay Trauernicht, en specialist på skogsbränder vid University of Hawaii och projektledare för Pacific Fire Exchange, tror att stigande temperaturer och långvarig torka på grund av klimatförändringar har stört Hawaiis ekosystem, vilket gör dem mer sårbara för skogsbränder.

Det är nativt att tänka på så kallade ”naturliga faktorer” som genuint opåverkade av mänskligt inflytande. Att erkänna vår roll i att forma dessa förändrade omständigheter är avgörande för att vårda ett gemensamt engagemang för miljövård och driva fram hållbara lösningar för att tackla de ökande riskerna som klimatkrisen utgör. En påminnelse om de kloka orden som Albert Einstein en gång sa: ”Definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat.”

Om vi bara tittar på när våra regeringar och stora företag fortsätter att bränna fossila bränslen, producera hundratals miljoner ton plast årligen och rensa ut våra dyrbara träd, kan vi inte bli förvånade när vårt enda hem fortsätter att gå upp i lågor. Det är dags att agera innan det är för sent.

Låt oss se till Mauis magnifika banyanträd som en ledstjärna för hopp för mänskligheten. Detta träd, som planterades 1873, har blivit hjärtat och själen i Lahaina, och står som ett bevis på kraften i gemenskap, kärlek och omvårdnad. Dess rötter har flätats samman med stadens väsen, och med tiden har det vuxit sig högt. Skogsbränderna har lämnat trädet kraftigt förkolnat men det står fortfarande kvar.

Denna varaktiga symbol fungerar som en analogi för vår planet, som också förkolnas av klimatförändringarnas bränder. Men precis som samhällets kärlek och omvårdnad har upprätthållit banyanträdet, så kan våra gemensamma ansträngningar återställa och läka vår skadade planet.

Genom att stå tillsammans, främja ett orubbligt engagemang för bevarande och odla en djup koppling till vår jord, kan vi blåsa liv tillbaka i henne och tända hoppets lågor för en motståndskraftig värld.

Översättning: Andreas Gustavsson