Hoppa till innehållet

ETC Uppsala

Debatt: Heltid måste bli norm!

Den genomsnittliga inkomsten för en deltidsarbetande inom vård och omsorg ligger på 15 600 kronor i månaden. 
Den genomsnittliga inkomsten för en deltidsarbetande inom vård och omsorg ligger på 15 600 kronor i månaden.  Bild: Bild: Claudio Bresciani/TT

ETC Uppsala.

Deltidsarbetet är fortfarande omfattande i Kommunals kvinnodominerade yrken – hela 56 procent av de tillsvidareanställda kvinnorna arbetar deltid. I årets avtalsrörelse kräver vi att arbetsgivarna i kommuner och landsting på allvar börjar verka för att införa heltid som norm.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Uppsala som står för åsikten.

Att arbeta deltid är normen inom vård- och omsorgsyrken, till skillnad mot andra branscher på den svenska arbetsmarknaden – där 30 procent av alla kvinnor och 11 procent av alla män arbetar deltid.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Att tvingas jobba deltid mot sin vilja är frustrerande. Den genomsnittliga inkomsten för en deltidsarbetande inom vård och omsorg ligger på 15 600 kronor i månaden. För visstidsanställda på deltid är lönen ännu lägre. Det är löner som gör det svårt att klara sig själv. 

Därför måste heltid bli norm inom SKL:s kvinnodominerade yrken, både för de tillsvidareanställda och för de visstidsanställda. Precis som heltid redan är norm i andra branscher. 

Efter löneökningar är frågan om rätt till heltid den viktigaste frågan för Kommunals medlemmar. Det handlar om rättigheten att kunna försörja sig själv på sitt arbete.

Deltidsfällan har inte bara effekter för den enskilde arbetstagaren utan även för verksamhetskvalitet och samhällsekonomin. Deltid gör kvinnor ekonomiskt beroende av andra och påverkar dessutom pensionen. Hela sju av tio pensionerade Kommunalkvinnor är beroende av garantipension, så kallad fattigpension. Den som arbetar deltid under ett helt yrkesliv blir alltså fattig som äldre. Behovet av ett tillskott i form av garantipension blir en kostnad för samhället.

Det är många som har flera olika deltidsarbeten för att kunna försörja sig. Till exempel en halvtidsanställning plus två andra arbeten där man rycker in på timmar på helger och kvällar.

SKL:s egna beräkningar visar att kommunerna och landstingen behöver rekrytera närmare 530 000 nya medarbetare den närmaste tioårsperioden. Dels för att ersätta dem som går i pension. Dels för att möta ökade behov av välfärd när befolkningen växer och blir äldre. Då krävs attraktiva anställningar – där heltidstjänster och fler tillsvidarejobb är en viktig del. När man behöver så många nya medarbetare, är det dålig samhällsekonomi att använda en så stor del av dem som yrkesutbildas i deltidstjänster. 

En stor del av personalen uppger att de inte orkar arbeta heltid på grund av att jobbet är för tungt. Det är ett tydligt tecken på att arbetet med att införa heltid som norm måste löpa parallellt med kraftfulla och seriösa satsningar på en bättre arbetsmiljö. 

Efter flera år av påtryckningar lovade Socialdemokraterna inför valet 2014 att alla skulle ha rätt till heltid i det kollektivavtal som politikerna bestämmer över. Nu är det upp till politikerna i Sveriges kommuner och landsting (SKL) att ta sitt ansvar och hålla vad de lovat. 

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00