Debatt: Gynna second hand-handel så att Asien inte torkar ut

Kläd- och sportföretag som H&M, XXL, Lindex, Ellos, Fristads, Nilson group och många många fler gör det ofattbara i att slänga och förstöra överflödiga, returnerade eller ”utdaterade” kläder, skor och andra varor som oftast produceras i Asien. Varje ton jeans som slängs, har i tillverkningen lett till cirka 26 ton koldioxidutsläpp, att 56 miljoner liter sötvatten förbrukats och att 204 miljoner liter vatten gravt förorenats när den släppts ut i världens vattendrag helt i onödan. Bara Ellos, Lindex och Fristads hade sammanlagt slängt mer än 10,2 ton kläder och skor år 2016 kunde SVT rapportera.

Den genomsnittliga svenskens fotavtryck på världen när det kommer till vattenförbrukning ligger på cirka 6 000 liter per dag från vår konsumtion. Vi köper cirka 13 kilo per person och år samt slänger 8 kilo per person och år. Du där hemma kan nog räkna ut vad det betyder. Vi bidrar inte bara aktivt till klimatförändringarna, vi spär även på alla de strukturer som är själva orsaken till klimatförändringarna, nämligen den jämt och ständiga exploateringen av människor, djur och natur.

Något de flesta vid det här laget nog har hört och sett är att den för majoriteten av oss svenskar helt okända sjätte största staden i Indien, Chennai, nu går igenom den värsta torkan i sin moderna historia. Staden med 10 miljoner invånare, en stad motsvarande hela Sveriges befolkning, har sett hur de regnvattenfyllda reservoarerna och sjöarna torkat till en hundradel av sin normala storlek.

SVT rapporterar att det nu fraktas vattentankar med tåg och att indiska myndigheter kan leverera cirka 525 miljoner liter vatten per dag. Det är 200 miljoner liter mindre än vad staden behöver för att försörja sitt behov. Indien pumpar upp 60 procent av allt grundvatten som finns i världen. Indien använder 60 procent av det vattnet i jordbruket där råvaran till många av de produkter vi köper från Asien börjar sin resa från.

Det finns uppenbara strukturer både här i Sverige och internationellt som måste ställas om för att vi ska kunna lösa dessa behov och problem i världen proaktivt istället för reaktivt. Det ligger inte på individens axlar att just axla ansvaret att göra detta, men vi måste starta processen som leder till verklig förändring. Vi måste förändra strukturerna genom att reformera dem. Vi måste bland annat:

• Införa en råvaruskatt på alla nyproducerade produkter för att främja second hand-handel.

• Reformera företagens producentansvar genom att förbjuda all form av förstörelse av överblivna, utdaterade eller returnerade produkter och varor som går att använda och tvinga bolagen att donera sakerna till välgörenhets­organisationer.

I dagarna kunde vi läsa ett reportage från DN om människor som aktivt letar i kläd- och sportaffärers kontainrar för att rädda saker. De är hjältar. Vi behöver strukturer som hedrar dem.