Debatt: Förgiftningen av det offentliga samtalet

Högsommarn är en tid för vila och eftertanke. Det är en chans för många att komma i harmoni med sig själva och de nära och kära. Att stanna upp och betänka samtalsklimatet i vårt samhälle är något som jag gjort, och jag kan säga att jag räds vår samtid där så många av mina medmänniskor blivit fartblinda och tappat både karta och kompass. Det blåser nationalistiska vindar in över Sverige, vilket vi alla blev varse under politikerveckan Almedalen i juli.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Under politikerveckan flörtade alla politiska partier förutom Vänsterpartiet med nationalismen. Stefan Löfven nämnde "Sverige" 28 gånger under sitt tal i Almedalen och det kändes som alla de politiska partierna ville gå till sängs med Jimmie Åkesson.

Men vad händer med ett samhälle där man accepterar ett språk där människor görs till "syndabockar" och en problembeskrivning som gör likhetstecken mellan invandring och problem?

Samtalsklimatet i dag påminner mycket om det som rådde under tidigt 1990-tal, då det fördes en hätsk debatt mot invandrare och invandring. Under 1990-talet kom det drygt 100 000 människor från forna Jugoslavien, företrädesvis bosnier, som flydde från krig, terror och etnisk rensning. Sverige drabbades under tidigt 1990-tal av en ekonomisk kris, som påverkade många människors liv.

Det hårda politiska klimatet under denna tid gjorde att det populistiska och rasistiska partiet Ny demokrati fick en plats i Riksdagen då de fick 6,7 procent av rösterna i valet.

Ny demokrati leddes av Bert Karlsson och Ian Wachtmeister som förespråkade krav på utvisning av utländska medborgare som begår brott, lån istället för bidrag och tillfälliga istället för permanenta uppehållstillstånd.

Partiet piskade upp den nationalistiska stämningen genom att peka ut invandare till syndabockar och lade en grogrund för attentat mot flyktingförläggningar och våldsattacker mot rasifierade. Partiets hätska retorik inspirerade också den ökände "Lasermannen" John Ausonius som sköt 11 personer och dödade en människa på grund av deras hud och hårfärg.

Ny demokrati och andra högerkrafter påverkade således det offentliga samtalet. Media var också delaktiga i den hatiska retoriken. Expressen publicerade en löpsedel 6 september 1993 som löd: "KÖR UT DEM! Så tycker svenska folket om invandrare och flyktingar." Löpsedeln ingick i en artikelserie som vill ge en bild av hur svenskarna ser på invandrare och invandring.

Vilka lärdomar kan vi dra av det som hände under tidigt 1990-tal?

Lingvisten och litteraturprofessorn Viktor Klemperer som verkade i Tyskland under 1930- talet av judisk börd var väl insatt i hur orden kan förgifta våra sinnen. Viktor Klemperer studerade nazityska statens offentliga språk, och i Tredje rikets språk, skriver han: "Ord kan vara som mycket små arsenikdoser: de sväljs hela obemärkt, de tycks inte ha någon verkan men efter ett tag verkar giftet ändå."

I vår samtid i Sverige har det offentliga samtalet förgiftas med en hatretorik av Sverigedemokraterna. De har sänt ut små arsenikdoser genom ord som "skäggbarn", "godhetsapostlar", och "kulturberikare". Ja, listan kan göras lång.

Författaren Toni Morrisons Nobelföreläsning från 1993 ger oss en god förståelse av hur språkspel banar vägen för politiskt våld. Toni Morrison skriver: "Förtryckets språk gör mer än att representera våldet: det är våld; det gör mer än att visa på okunnighet: det skapar okunnighet" och att språk som är "skapat för att stöta ut minoriteter, som döljer sin rasistiska utplundring i poetiska ord måste avvisas, bearbetas och avslöjas."

Vi vet från Rwanda och kriget på Balkan att avhumaniseringen av människor kan resultera i folkmord. Båda föregicks av en lång hatretorik innan grannar kunde ge sig i kast  med att mörda varandra, trots att de tidigare levt sida vid sida under många decennier.

Att ett folkmord skulle ske i dag i Sverige är inte så troligt, men attentaten mot flyktingboenden och de ökande islamofobiska och afrofobiska hatbrotten är varningsklockor. Vi är på väg i felriktning.

Alla vi som värnar om alla människors lika värde måste få ett stopp på förgiftningen av det offentliga samtalet. Det är en fight som vi alla bör ta i dag på arbetsplatsen, i media och inom politiken, då gör vi skillnad.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.