Debatt: Ett stolligt stall i Jonsered

Ibland säjs det att tiden står stilla. Så kan det i förstone kännas när vi vandrar mellan de majestätiska stenmurarna fram emot Jonsereds herrgård. Innan nuet griper oss. Kanske när en hackspett trummar sin välkomstvirvel på en av vägkantens enorma ekar. De som i femhundra år har vuxit sig väldiga. 

Ännu lever vårt besöksmål. Strax kan blicken famna Aspens stränder för att i nästa ögonblick fascineras av rara insekters näringsfång. Våra fingerblommor vill söka sig djupt ner i fårens mjuka värme och kreaturens alla dofter bjuder oss inkännande resor längs sinnenas dolda rum och vrår.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

För ännu lever Jonsereds herrgårdsmiljö, men strax på lånad tid, när Partille kommun och dess fastighetsbolag – Partillebo – vill förvandla stallet till ett hotell. 

Under fem sekler har Jonsered formats av människor tillhörande en kulturell, social och ekonomisk elit. Länge satte familjen Gibson sina bomärken på samhället och herrgårdsmiljön. Jonsereds fabriker blev till en avgörande kugge i den svenska industrialismens framgångssaga. Järnvägarnas stambanebyggande inleddes här. Säveåns brusande flöde blev strax till skapande elektrisk kraft, arbetarbostäder byggdes sida vid sida med sjukstugan, barnbördshuset och kyrkan. Uppseendeväckande tidigt danades barnen av lärares pekpinnar och inspiration. 

Länge svävade patrons ande över Jonsered, men till slut återstod bara den gyllenkantade historien. Samhället somnade in. Idag gnuggar en nymornad prinsessa sina ögon. Allt är klassat som riksintressant för kulturminnesvården, men bakom fasaderna spirar nytt liv. 

Även i herrgårdssfären har kreativiteten iklätt sig nya vingar. I huvudbyggnaden huserar Göteborgs Universitet. Trädgården är idag ett besöksmål av högsta dignitet. Ensamt kvar från en gången tid är stallet – det som nu föreslås bli ett mångstjärnigt hotell. 

I ett halvt millennium har herrgårdens lagårdar och betesmarker varit självklara hemmaplaner för husdjur av alla de slag. De väl tilltagna åkrarna har plöjt, harvats, såtts och skördats. Därför har den ekologiska väven kunnat tätna. Ingen kall vinterdag har tvingats sätta yxan i en spirande planta. Jonsereds ekologiska värld är därför unik. Snokar vi bortom sammanträdesrummen förvånas vi över en extraordinär mångfald. Det blir uppenbart varför nejden är ett kommunalt naturvårdsområde, ett område av riksintresse för naturvården samt ett EU-sanktionerat så kallat Natura 2000-område. Många oroas och häpnar därför när kommunen vill ersätta lagårdens bås med stjärnbemängda hotellrum. För visst vet vi väl att våra lagårdar är den ekologiska mångfaldens livmödrar. Tuggandet, idisslandet, fisandet och bajsandet är livets källor. Därför finns krypen och insekterna. Därför är fågellivet rikt. Därför flyger fladdermössen i skymningen. 

Vi häpnar när länsstyrelsen, efter två justeringar, godkänner planerna. Först plockas vägen med sina karaktärsskapande men juridiskt skyddade stengärsgårdar bort ur ansökan. Ska vi månne flyga? Härtill är det tänkt att två av hotellets rum reserveras för fladdermössen. Vi häpnar. Vem inbillar sig att de lagskyddade djuren blir kvar när fåren ersätts med docenter och sprittande livsmiljöer förvandlas till parkeringsplatser? 

Häpna blev vi även när fladdermössens rumsreservation blev till en extremt spridd massmedial nyhet – med undertoner av att detta handlade om ekologi. Uppenbarligen återstår mångfaldiga kliv innan kunskap om livets grunder har blivit till vårt innerliga vetande. 

I min värld ska stallet bli kvar med allt sitt mångformigt sprudlande liv. Med aktivt stöd av universitetets breda kunnande fördjupas och tydliggörs det unika ekologiska rummet. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen bereder vägar för en ekoturism tätt inpå ett storstadscentrum. Men behövs det då inte övernattningsmöjligheterna? Jovisst! Och tänk! Nästa månad öppnar ett hotell nere i Jonsereds samhälle – på gångavstånd från herrgården. Kan det bli bättre än så här…