Debatt: En viktig röst har tystnat – nu måste andra höja sin

Vi lever i en tid när behovet av förenande och kreativa idéer för att hantera vår tids ödesfrågor – klimat­krisen och hotet mot demokratin – är större än någonsin. Vi lever också i en tid då frågornas vikt och komplexitet försvinner i mediebrus och algoritmer. Det är uppenbart att auktoritära krafter satsar enorma resurser på desinformation som syftar till att motverka sammanhållning. Vetenskapliga fakta betraktas som åsikter bland andra. Exempelvis ifrågasätts behovet av åtgärder mot klimatkrisen. Detta sker samtidigt som de politiska partierna i allt mindre utsträckning förmår utveckla idéer för långsiktig samhällsförändring. De tvingas till snabba och sociala medier-vänliga budskap i ett offentligt samtal som mer och mer präglas av populistiska förenklingar. Den kunskap vi äger tillsammans och som måste finnas för att samhället ska hålla ihop, blir svagare och svagare.

Den oberoende tankesmedjan Global utmanings arbete har gått ut på att få till en nödvändig omställning från planetär kris mot FN:s globala mål. Metoden har varit att vara en oberoende och öppen plattform för dialog och förändring. Genom att samla intressenter kring gemensamma utmaningar har vi mejslat fram lösningar med potential att få ett brett politiskt stöd. Vårt fokus har varit att få fram ny gemensam kunskap med folkbildningen som grund. Vi har varit en brygga mellan forskning och politik.

Den senaste rapporten från IPCC och den årliga granskningen av regeringens politik från Klimatpolitiska rådet understryker vikten av att samhällen måste hålla ihop under transformationen. Vi måste skapa delaktighet och bygga legitimitet för den nödvändiga omställningen.

Våra seminarier, rundabords­samtal, rapporter och folkbild­nings­insatser har lockat stort intresse och deltagande från närings­livet, politiken, akademin och civilsamhället. Trots det har vi alltså inte lyckats få basfinansiering för att kunna fortsätta verksamheten.

Det ska ses i ljuset av hur tankesmedjor som har en tydlig koppling till politiska partier, ideologier eller ekonomiska intressen inte har några problem med pengar, vilket bland annat en rapport från Arena Opinion har visat.

Majoriteten av finansieringen satsas på tankesmedjor som förespråkar en nyliberal eller konservativ inriktning för den svenska politiken. Svenskt Näringsliv är den största finansiären av tankesmedjor och forskningsinstitut i Sverige, bland annat genom Timbro. Olika organisationer inom näringslivet lägger cirka 250 miljoner kronor årlig­en på denna typ av verksamheter.

Progressiva eller fackligt finans­ierade tankesmedjor, som Katalys och Arena Idé, beräknas ­tillsammans få ekonomiskt stöd på cirka 25 miljoner kronor årligen, det vill säga en tiondel.

Oberoende tankesmedjorna har så små ekonomiska bidrag att de inte ens är med i sammanställningen.

Att Sveriges ledande oberoende tankesmedja inte kan fortsätta sin viktiga verksamhet är djupt problematiskt i en tid när orädda och förenande röster behövs mer än någonsin. Nu när Global utmaning inte längre är en samlande kraft för att genom det goda samtalet hitta gemensamma lösningar på samhällsutmaningarna, är det hög tid att andra träder fram och driver omställningsarbetet med förnyad kraft. Vi frågar oss – vem tar över stafettpinnen?