Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: En feg vänster är en svag vänster

Våga vara en passionerad politisk ledare som pratar ideologi och visioner, istället för att vända kappan efter hur opinionsvindarna blåser, skriver debattören.

Våga vara en passionerad politisk ledare som pratar ideologi och visioner, istället för att vända kappan efter hur opinionsvindarna blåser, skriver debattören.

Bild: Lars Schröder/TT

Dagens ETC.

”Jag förstår inte varför partiledare Nooshi Dadgostar inte vågar stå upp för Vänsterpartiets parti­program och grundläggande ideologiska ställnings­taganden. Vi är motståndare emot ­kapitalism och imperialism, det behöver vi stå upp för i ord och handling”, skriver Marcus Wallin, förtroende­vald i Vänsterpartiet Alingsås.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vi är många vänsterpartister som kämpat i partiföreningar och riksdagen för att opinionsbilda för en folkomröstning om Natomedlemskapet och protestera emot Nato. För vårt partiprogram är tydligt med att Sveriges militära band till Nato ska brytas. Vi vill istället verka tillsammans med likasinnade i Europa för en upplösning av Nato, som ska ersättas med upprättande av solidariska, fredliga och jämlika relationer inom Europa, och mellan Europa och Syd och Öst. Min och vår syn på Nato är att det är ett högerprojekt vars agerande institutionaliserar rådande kapitalistiska och imperialistiska maktförhållanden i världen.

Efter att tidigare regering och det nuvarande blåbruna gänget i ett års tid krupit för Turkiet kom beskedet 10 juli att Erdogan är redo att släppa in Sverige i Nato. Men som Rojavakommittéerna skriver har Turkiet inte formellt godkänt Sverige, trots rapporteringen och politikers glädjetjut. I höst när turkiska och ungerska parlamenten tar ställning om medlemskap finns det tid för opinionsbildning och mobilisering emot ett svenskt Natomedlemskap. 

Men vad blev då V:s svar på Erdogans besked? Jo, Nooshi Dadgostar går ut på Twitter och kritiserar processen som lett fram till att Sverige snart kan bli Natomedlemmar. SVT frågar även om Dadgostar kommer att verka för att Sverige ska fortsätta vara medlemmar i Nato eller verka för att gå ur i framtiden. Svaret blev:

”Åtagandet här nu framöver är att se till att inom ramen för Nato behöver Sverige vara en stark röst, vi kan inte bli utpressade av andra mindre demokratiska länder såsom Erdogan är”.

Ställningstagandet är under all kritik. Att så enkelt acceptera Sverige som Natomedlem är tragiskt, men i linje med att partiledningen inte fullt ut vågat driva opinion och mobilisera emot ett svenskt Natomedlemskap. Men vad borde då min partiledare gjort istället? 

1. Våga vara vänster och stå upp för vårt partiprogram! Det går inte att gång på gång kalla partiprogrammet för förlegat eller göra tolkningar som saknar grund. Vi är ett socialistiskt parti. Det innebär även att vi är motståndare till kapitalism och imperialism, det behöver vi stå upp för i ord och handling. En feg vänster är en svag vänster!  

2. Fokusera på rörelsebygge istället för politisk triangulering. Stärk banden till organisationer som Svenska Freds och Rojavakommittéerna. Medlemstillströmningen till Svenska Freds och stödet för aktionerna från Rojavakommittéerna visar med all tydlighet att vi inte står ensamma i vårt Natomotstånd. Precis som V fick en enorm medlemsökning när vi tog strid emot marknadshyror har Svenska Freds fått tusentals nya medlemmar. En stor minoritet i Sverige är, trots all krigshets och ensidig medierapportering kring Nato och det ryska hotet mot Sveriges säkerhet, fortfarande negativa eller osäkra kring ett svenskt Natomedlemskap.

3. Våga kommunicera det vi tror på! Vem orkar lyssna på en politisk robot med talepunkter som vilken socialdemokrat som helst skulle kunna slänga sig med? Vem bryr sig om en kommunikationsstrategi där ”processen” för att bli Natomedlemmar hamnar i fokus? Våga vara en passionerad politisk ledare som pratar ideologi och visioner, istället för ständig kappvändning utifrån vart en tror att opinionsvindarna blåser. Så drar vi samhället åt vänster, tillsammans.