Debatt: Ekonomin ska inte få avgöra din livslängd

En 30-årig stockholmare med hög inkomst förväntas i snitt leva över sex år längre än den som tjänar minst, enligt en ny folkhälsorapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Det är en svindlande siffra som säger mycket om vilken uppförsbacke som väntar oss som vill verka för ett mer jämlikt och rättvist samhälle. 

Faktorer som inkomst, utbildning, boendesituation och arbetstrygghet påverkar dina möjligheter i livet på många konkreta sätt. Men det påverkar också din hälsa. 

De hälsorelaterade orättvisorna blev extra tydliga under covidpandemin. I den första vågen var det mer än dubbelt så många personer med enbart förgymnasial utbildning som hamnade på Stockholms sjukhus, jämfört med personer med högskole­utbildning. En förklaring tros vara att personer med lägre utbildning utsattes för smitta i högre grad. Under pandemin har även dödligheten varit lägre och vaccinationsgraden högre hos dem som tjänar mest pengar.

Även kvinnor drabbas av ojämlikheterna i samhället. Gynekologiska sjukdomar som endometrios, som kan leda till kronisk smärta och infertilitet, är kraftigt underdiagnostiserade. Trots att det ofta finns effektiva behandlingar är det bara en bråkdel av de kvinnor som skulle behöva hjälp som faktiskt får det. Samtidigt blir gynmottagningarna i förorterna allt färre, medan de privata alternativen trängs i välbärgade områden.

Enligt folkhälsorapporten finns det starka samband mellan hälsa och socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, arbetssituation och boendeförhållanden. Arbetare med otrygg anställning löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Personer som inte gått ut gymnasiet har över dubbelt så hög risk för stroke och hjärtinfarkt. Listan kan göras lång. 

Samtidigt ökar det ekonomiska gapet mellan de som tjänar mycket och de som tjänar lite. Samhällets resurser behöver därför prioriteras till politiskt eftersatta områden där sjukdomsbördan och folkhälsoproblemen är som störst, menar författarna bakom folkhälsorapporten.

De senaste decennierna har politiken istället ägnat all kraft åt att göra det rakt motsatta. I takt med att mer och mer av det gemensamma privatiserats och sålts ut har klyftorna ökat. Avdrag för de rika prioriteras före höjda barnbidrag eller pensioner. Marknadskrafter får bestämma var skolor och vårdcentraler ska ligga. Regeringen ger elprisstöd till miljardärer istället för att se till att alla har råd att köpa mat. 

Allt detta leder till ohälsa.

För oss i Vänsterpartiet är det glasklart att vi måste börja prioritera våra invånares hälsa. Alla invånares hälsa. Det kan vi bara göra genom att minska de ekonomiska klyftorna i samhället och rikta sjukvårdens resurser till dem som har störst behov. Det är bara så vi tillsammans kan bygga ett mer rättvist samhälle där det inte är din plånbok som avgör hur länge du får leva.