Hoppa till innehållet

Koranbränningar

Debatt: Det politiska syftet med koran­bränningar är hets mot minoriteter

Den högerextreme politikern Rasmus Paludan höll en allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i januari 2023. Där brände han ett exemplar av muslimernas heliga bok, koranen.

Den högerextreme politikern Rasmus Paludan höll en allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i januari 2023. Där brände han ett exemplar av muslimernas heliga bok, koranen.

Bild: Fredrik Sandberg/TT

Dagens ETC.

Ansökningar om att få elda heliga skrifter borde alltid prövas mot lagen om hets mot folkgrupp, och de internationella konventioner som Sverige signerat där vi åtar oss att skydda befolkningen från diskriminering och rasism.

Det skriver Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Under det senaste året har flera kjoranbränningar ägt rum i Sverige. Dessa har varit politiskt motiverade och Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema och antimuslimska partiet Stram Kurs, har stått för en stor del av dem. Stram Kurs verkar för ett ”etniskt homogent Norden” – utan muslimer. Koranbränningsaktionerna har varit ett strategiskt tillvägagångssätt för dem att sprida sin politiska hatideologi. I samband med koranbränningarna har Paludan hatpredikat på offentlig plats, till exempel har han ropat rasistiska budskap och uppmanat förbipasserande människor att lämna Sverige.

När en partiledare för ytterkantshögern bränner Koranen och samtidigt propagerar rasism är det uppenbart att eldandet är en symbol för de medmänniskor som denne inte anser ska finnas i vårt samhälle. Det är ett skolboksexempel på hets snarare än ett oskyldigt utnyttjande av yttrandefriheten. Rapporteringen och debatten om hatbudskapet som framförts vid manifestationerna har varit otillräcklig, trots att det är just hatbudskapet, inte eldandet, som får tusentals svenska muslimer att oroa sig för sin framtid i Sverige.

Sverige är en demokrati och det kräver en stark yttrandefrihet och demonstrationsfrihet. Men en demokrati kräver också skydd av andra mänskliga rättigheter. Sverige har en stark lagstiftning mot hets mot folkgrupp och har skrivit under flera internationella konventioner som ska skydda människor från diskriminering och rasism. Till dessa hör bland annat FN:s rasdiskrimineringskonvention, FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna samt Europakonventionen. Dessa lagar och konventioner är till för att förhindra att hatisk propaganda kan framföras som omedelbart, eller på sikt, bidrar till att legitimera diskriminering, förtryck eller våld mot minoriteter. Dessa konventioner växte fram ur en gemensam förståelse av hatpropagandans betydelse i möjliggörandet av Förintelsen och för att stoppa att någonting liknande någonsin ska kunna ske igen.

Trots Paludans hatpredikan, har han gång på gång fått nya tillstånd att elda Koranen. Nu öppnar regeringen upp för att se över ordningslagen för att förhindra detta. Det främsta problemet med bränningar av religiösa skrifter är inte de ordningsproblem som skapas, utan det politiska syftet om att hetsa mot en utsatt minoritet i Sverige.

Vi anser att ansökningar om att få elda heliga skrifter därför alltid ska prövas mot lagen om hets mot folkgrupp och de internationella konventioner som Sverige signerat där vi åtar oss att skydda befolkningen från diskriminering och rasism. Detta skulle få ett slut på hataktionerna. Det är oacceptabelt att människor i Sverige ska behöva utsättas hatpropaganda på öppen gata.

Högerextremismen utgör inte bara ett direkt hot mot de grupper av människor som utsätts för hat från högerextrema sympatisör­er. Den ideologi som delar upp människor efter bakgrund, religion och hudfärg är ett allvarligt hot mot hela Sveriges demokrati. Europas historia har med tydlighet visat oss att högerextremismen inte går att tiga ihjäl. Socialdemokrater för tro och solidaritet kommer att fortsätta att stå i det främsta ledet i kampen mot högerextremism.