Debatt: Nemat hör hemma i Sverige

Migrationsdomstolen har nyligen gjort avslag på Nemats överklagan av deras beslut om nekat uppehållstillstånd i Sverige. Det är en smärtsam läsning med djupt orättvis slutsats. Nemat har inte varit Afghanistan sedan han var sju år. Han har ingenting där. 

Domen fastslår att Nemat under sina år här har etablerat ett privatliv som skyddas av Europakonventionen. Vansinnigt nog avslutas meningen med påståendet att ”statens intresse av en reglerad invandring väger tyngre än hans rätt till privatliv här i Sverige”. 

Vi kan inte acceptera denna slutsats och ställer oss frågande till vad antagandet om ”statens intresse” består av. Det är vår plikt att agera när våra elever far illa och deras värde inskränks. Utbildningen ska främja respekt för allas lika värde och gestalta människolivets okränkbarhet och solidaritet mellan människor. Vi vill därmed, både i egenskap av lärare och privatpersoner, kraftfullt ifrågasätta domen och förtydliga hur Nemat hör hemma i Sverige.

Handlar ”statens intresse” om nationalekonomi? Vi anser inte att människoliv ska värderas genom ekonomiska kalkyler. Nemat utgör ingen ”kostnad” i bemärkelsen uppoffring eller börda för vare sig oss eller för samhället. Han är en drivkraft, en motivator och en individ med egenvärde.

Ändå kan vi adressera bristerna i makthavares slutledning då de värderar liv genom oförsvarbar ekonomisk logik. I genomsnitt kostar en elevs gymnasieutbildning, enligt en rapport från Skolverket (diarienummer 2025:2745), 146 700 kronor. Nemat hade kunnat gå gymnasiet ungefär 6 130 gånger till kostnaden av Skolverkets oanvändbara nationella provplattform, vars totala pris uppnått närmare 900 miljoner kronor. Med andra ord: pengar finns.

I framtiden vill han arbeta inom IT och hans uttalade dröm är att bygga ett tryggt och stabilt liv. 

Dessutom är Nemats skolgång lyckad. Han studerar målmedvetet på el- och energiprogrammet med inriktningen dator- och kommunikationsteknik. I framtiden vill han arbeta inom IT och hans uttalade dröm är att bygga ett tryggt och stabilt liv, där han kan arbeta hårt och hjälpa andra. ”Statens intresse” kan alltså inte handla om ekonomi. 

Handlar ”statens intresse” om värderingar? Vårt kollegium kan vittna om hur Nemat uttrycker åsikter och värderingar som lovordar demokrati och mänskliga rättigheter. Han har diskuterat, argumenterat och resonerat om detta öppet i klassrum och i skrivuppgifter. Migrationsdomstolen (mål nr UM 14143–24) påstår att Nemat inte formulerat en ”djupare beskrivning av sin politiska hållning” och ifrågasätter ”trovärdigheten” i hans kritik av talibanregimen i Afghanistan. De har fel. Nemats favoritämne är samhällskunskap. Han beskriver själv hur en ny värld öppnades när han kom till Sverige och hur lärdomarna om mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättvisa har gett honom hopp och motivation. Ingenting tyder på att han saknar genuinitet och trovärdighet. 

Vidare nekar domstolen till att Nemat har ett skyddsbehov genom att hävda att han inte ”på ett djupare plan kunnat redogöra för vilka överväganden han har gjort under sin process mot att bli icke-troende”. Dessa yttranden är för oss bisarra. Som erfarna gymnasielärare vet vi hur sällsynt det är att gymnasieelever är kapabla att formulera sådana komplexa, ”djupare” redogörelser som domstolen kräver av Nemat. Hans juridiska ombud är också illa berörd och ser att Nemat helt och hållet uppfyller de krav som ställs på ateister. Det är tydligt att han motsätter sig religiös tillhörighet.

Handlar ”statens intresse” om beteenden? 

Nemats intressen är att läsa, träna och lära sig nya saker. Han vill förstå hur världen fungerar och engagerar sig för mänskliga rättigheter. Som lärare vet vi att många tonårskillar undviker att studera, avstår att läsa böcker, hittar på bus. Nemat gör allt skolan ber om. Han beter sig förståndigt, hjälper andra, följer alla regler. Många tonårskillar tar sin framtid för givet. Det förtjänar Nemat också att göra. Han förtjänar att leva här lika mycket som de som tar det för givet. Hans egenskaper och meriter motbevisar det narrativ som beslutshavare konstruerar när de försöker berättiga utvisandet av människor i Nemats situation. Vi ser inte hur Nemats frånvaro kan vara ”statens intresse”. Det kan inte handla om beteenden. 

Vi dröjer kvar ännu längre, låter det verkligen sjunka in: ”… statens intresse av reglerad invandring väger tyngre än hans rätt till privatliv här i Sverige”. Vi talar om en ung människas liv. Vi talar om hans säkerhet, trygghet, framtid. Nemat är en byggsten för Sveriges framtid och hans plats i världen är här. Hur kan annars någon vara förtjänt av att bo på denna mark? Om ”statens intresse” inte syftar till ekonomi, värderingar eller beteenden – vad är det då egentligen som Migrationsdomstolen anser väger tyngre än Nemats rätt till liv i Sverige? Vi undrar, vilket värde är hans tänkta frånvaro menad att ge? Vi ber er väga ett tomrum mot en ung människas framtid. 

Slutligen frågade vi Nemat vad han vill att ni som läser denna artikel ska veta om honom. Han svarade ”Jag vill att människor ska veta att jag är en ung person som verkligen försöker göra allt rätt”. Han beskriver hur det enda han önskar är att fortsätta sin utbildning, fortsätta utvecklas och få chansen att bli en del av samhället fullt ut. ”Jag hoppas att människor kan se mig som den jag är. Inte bara ett ärende i ett system, utan en person med drömmar, ambitioner och ett hjärta som vill gott.”

Vi kräver att beslutsfattare inser att Sverige är och bör förbli Nemats hem. Migrationsdomstolens bedömning är fel och djupt orätt. Nemat hör hemma här. 

Melissa Linde Svantesson, gymnasielärare i engelska och svenska som andraspråk

Cecilia Strand, bibliotekarie och gymnasielärare i samhällskunskap, geografi och entreprenörskap

Josefin Persson, gymnasielärare i svenska som andraspråk och religionskunskap

Rasmus Hansen, gymnasielärare i fysik och matematik  

Oskar Löfman, elevassistent och studiecoach 

Shirin Rezai Yazdi, kurator 

Patrik Kindmalm, gymnasielärare i biologi och IT-ämnen 

Tova Alemo, gymnasielärare i matematik 

Christel Ayoub, APL-samordnare 

Ala-Eddin Al-Qut, gymnasielärare i IT-ämnen 

Ann-Louise Jörgensson, specialpedagog 

Josefin Larsson, skolsköterska 

Linda Pihlkvist, administratör 

Mostafa Khedri, gymnasielärare i programmering och teknik 

Linus Eriksson, gymnasielärare i webbämnen 

Piotr Winciorek, gymnasielärare i IT-ämnen 

Iyad Ibrahim, gymnasielärare i EL-ämnen 

Lars Jacobsson, gymnasielärare i svenska och engelska 

Arndt Clavier, gymnasielärare i svenska och historia 

Sebastian Dahlberg, gymnasielärare i IT och EL-ämnen 

Arton Elshani, gymnasielärare i idrott 

Andreas Ungh, gymnasielärare i matematik 

Johan Garnå, rektor i gymnasieskola