Debatt: Delat ansvar ­för ­nyanlända barn ger resultat

Göteborg har blivit en allt mer segregerad stad där nyanlända skolungdomar -hamnar eller placeras i skolor där språkbilden består av upp till ett 30-tal språk och kanske mer. 

För att lyckas i skolan tror vi att elever och barn så snabbt som möjligt behöver få tillgång till det svenska språket och ett socialt samspel.

Västra Hisingen är en stadsdel som i sin helhet är en ”normalstadsdel”, men delarna Torslanda och Biskopsgården har helt olika socioekonomisk struktur och två olika förutsättningar för språket. Språket som är grundbulten för lärande och integration.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

2016 uppstod en chans att jobba både med språkutveckling och integration på en och samma gång genom att flera elever fick en möjlighet att gå i skolor i Torslanda, trots att de bodde i Biskopsgården.

Har man då lyckats?

På Snäckeberget, en lågstadieskola i Torslanda, började åtta elever. Julius Söderholm som arbetar på skolan berättar att elevernas språkutveckling varit god generellt.  Några av dem så god att de kan hänga med på samma villkor som övriga elever. En viktig faktor för både språkutveckling och integration har varit fritidshemmet. De såg en stor skillnad på de elever som fick möjlighet att gå på fritids gentemot de som fick åka hem direkt efter skolans slut. 

”Det är svårt att göra en bedömning kring huruvida de lyckats bättre eller sämre än elever som getts möjlighet att gå i förberedelsegrupper. Men, integrationen har varit mycket harmonisk. Min bedömning är inte att andra elever ser dessa barn som ’annorlunda’ och de nyanlända leker och tar del av samma verksamheter som övriga elever.”

Naturligtvis har det också -varit svårigheter, som att man saknat den erfarenhet och organisation som Biskopsgårdsskolorna har vad gäller att ta emot nyanlända. De har inte haft möjlighet att ta-
elever åt sidan för att särskilt språkträna. Det har varit upp till varje mentor att lösa. Fritids-hemmets personal har fått jobba över för att möta försenade skolskjutsar. Arbetsbelastningen på skolorna är och var redan innan hög och med knappa resurser.

Fler exempel finns att hitta -eftersom fler skolor i Torslanda -tagit emot elever. Den här terminen går det 36 elever från Biskopsgården på skolor i Torslanda.

Eva Berg, som är områdeschef för Barn och elevhälsa, låter meddela att hon har fått en samlad -bedömning av mottagande rektorer som säger att samtliga elever har gjort stora framsteg, utifrån den bakgrund de hade med sig när de kom.

Framgångsfaktorer som man såg på skolor i Torslanda är bland annat språkmiljön, klasskamrater och ett stort engagemang bland rektorer, lärare, elever och vårdnadshavare för att skapa en välkomnande lärmiljö för alla. Västra Hisingen arbetar även med gemensamma riktlinjer för mottagande av nyanlända. Samverkan mellan skolor har utvecklats genom att lärare har utbytt erfarenheter, -kunskaper och ibland tjänster.

Västra Hisingen har en centralt anställd lärare som bistår med sin kompetens och erfarenhet efter önskemål, pedagogiska tips och verkställande av riktlinjer.

Den stora nackdelen är dock -
att eleverna inte bor i skolans närområde. De åker till och från Biskopsgården. Detta gör att de missar mycket av den naturliga språkutvecklingen som sker
i umgänget med kompisar på fritiden.

På flera skolor såg lärare fram emot att få göra skillnad, men delar man på ansvaret så bör man även dela på resurserna! Ge alla -lärare förutsättningar för att ta emot nyanlända.

2018 går vi in i en ny skolorganisation i Göteborg med bland annat en grundskolenämnd. Det är då viktigt att ta med dessa framgångar, så att vi inte ytterligare spär på den segregation vi har i dag i Göte-borg. Detta är mycket viktigt att tänka på både organisatoriskt och kring fördelningen resurser. Detta för att inte cementera skillnaderna. Det kommer i förlängningen bli en vinst för hela samhället!