Därför lämnar jag Socialdemokraterna

Vi måste få folket i orten att rösta! Öka valdeltagandet! De rösterna kommer ju hamna på oss!

Så lät det under valet 2014 i de socialdemokratiska kretsarna och hos SSU. Ibland var det till och med jag som yttrade orden. Och det är sant; när invandrare och folk med invandrarbakgrund röstar så går dessa oftast till sossarna. Och varför är det så? Att det hände förr kan jag förstå; när en kom hit från ett annat land, fick höra att det var detta parti som hjälpte en och ens familj – som ”tog emot dig”. Då är det väl inte så konstigt att en röstar på S? Och kanske var det berättigat, för då var snacket bland sossarna att ”det är självklart vi ska ta vårt ansvar! Det är klart att vi måste göra allt vad vi kan!” Och så fortsatte fortsatte det att låta – fram till förra året.

Jag minns att jag satt på bussen på väg hem efter att ha gjort ett ärende när min kompis ringde mig och frågade om jag såg presskonferensen med Stefan Löfven där man presenterade en ny asyllag. Jag tittade på presskonferensen och gick sedan in på Facebook. ”Jomen, vi sossar har ju aldrig varit ett parti som är invandrarvänligt”, ”Vi har aldrig propagerat för fri invandring, det har inte varit vår fråga”, var några av kommentarerna som dök upp i min bekantskapskrets.

Jag blev förvånad och besviken över att se detta. Hur kan det skifta så snabbt? Hur kunde vi gå från ”mitt Europa bygger inga murar” till detta? Hur kommer det sig att samma sossar som nyligen ansåg det vara självklart att hjälpa till nu anser det vara lika självklart att stänga gränserna?

Det var från och med den dagen som jag, sakta men säkert, började förlora tilltron till mitt eget parti. Jag tänkte att när den här asyllagen ska röstas igenom kommer jag ställa mig bakom de sossar som röstar emot den. Jag kommer att göra allt i min makt för att hjälpa dem och deras kamp inifrån partiet.

Men inte en enda riksdagssosse röstade emot asyllagen. Inte en enda vågade ställa sig upp, stå för den internationella solidariteten, stå upp för våra medmänniskor som går igenom helvetet för att ta sig hit. Jag har nog aldrig varit så bitter i hela mitt liv.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Om en politik kan förändras så snabbt, så drastiskt, så har inte den politiken någon ideologisk kompass. Sådana här högersvängar har ett parti bara råd med om de har en outsinlig källa på röster; inte minst från invandrarna och deras barn.

Men nu får det vara nog. Vi är inte röstboskap som kan användas för att folk ska bygga karriärer. Vi är inte pelare som unga SSU:are kan stå på så att de kan komma in i riksdagen och inte göra något annat än att säga ”ja” till allt som eliten i partiet säger. Vi är inte till för att hålla liv i ett parti som förlorat sitt existensberättigande. Vi är inga ”dumma blattar” som röstar på samma parti oavsett vad partiet gör med oss, oavsett vad de lovar och inte genomför, oavsett om de anammat SD:s retorik och politik.

Och vi ska framför allt inte användas för att driva igenom lagar som hade kunnat vara orsaken till att vi eller våra föräldrar inte hade kunnat få stanna kvar i Sverige.

Socialdemokraterna förtjänar inte längre våra röster. Det är dags att vi slutar rösta på sossarna av ren reflex. Det är inte det parti vi trodde det var, det har aldrig varit det, om de kan förändra sin politik så snabbt. Ett parti som pratar om att vilja förbjuda tiggeri, som pratar om våra släktingar som flyr över hav och land som om de endast vore siffror och inte människor – det är inte vårt parti.

Förra veckan avgick jag som ordförande för min SSU-klubb, SSU Nord. Nästa månad kommer jag lämna S och alla mina poster inom partiet. Jag kommer att ansluta mig till Vänsterpartiet, tillsammans med många av mina kamrater som delar min bild av hur socialdemokratin har utvecklats. Därifrån kommer vi att fortsätta kämpa för rättvisa, solidaritet och en klasslös värld.