Debatt: Dags för verklig demokrati

Vi skulle behöva leva på en femtedel av de resurser vi sätter sprätt på idag. Varken företag eller myndigheter kan längre förneka krisernas existens och från global till lokal nivå arbetar man med fina program, nationella miljömål, klimatmål, Agenda 2030. Företagen ansluter sig till certifierings- och märkningssystem och diskuterar cirkulär ekonomi och socialt ansvarstagande.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men nästan inga mål nås. År 1991 antog riksdagen de 16 svenska miljömålen. Av dem är det bara ett som Sverige troligen uppnår till 2020, det om skyddande ozonskikt. Säker strålmiljö kan delvis nås till 2020. Detta efter 27 års arbete.

Samtidigt ökar utsläppen av växthusgaser och utrotningen av arter fortgår, den biologiska mångfalden minskar och därmed våra möjligheter att överleva. De ”fina” målen som rör natur, miljö och mänskligt välbefinnande används som fasad men de väger lätt i den krassa verkligheten.

Skälet är enkelt – det finns andra mål som är viktigare för beslutsfattarna.

Vi skulle kunna klara de här kriserna om vi verkligen ville. Men stora förändringar krävs på systemnivå för att uppnå en resursanvändning som kan ligga på rätt sida om gränsen för hållbarhet. Fortfarande saknas en insikt och samhällsplanering för den omställningen.

De flesta av oss har nog en rädsla för vad som ska hända om vi ändrar riktning – blir det några jobb, hur ska sjukvården finansieras, hur ska företagen överleva om inte kakan växer? Det är inte enkelt att ställa om hela samhället, hela det globala ekonomiska systemet, och det innebär naturligtvis en osäkerhet. Men rädslan beror också på att vi inte ser sammanhangen vi är en del av och därmed inte heller alternativen som finns.

Vårt samhälle läcker ekonomiska resurser som ett såll, mycket hamnar så småningom hos den procent (1%) som äger hälften av jordens tillgångar. Och ägarkoncentrationen ökar hela tiden, resurser förs över från många fattiga till allt färre rika. Går jag och handlar på en av de stora varuhuskedjorna är det inte otroligt att vinsten hamnar i världens storstäder och skatteparadis. Det gäller en stor del av den ekonomiska verksamheten i samhället.

Hittills har politik, myndigheter, företag och många organisationer utgått från dagens mall för vad som är ett bra liv med materiellt överflöd. Den här uppfattningen styr värderingar och beteenden hos de flesta av oss. Och vår livsstil är hårt regisserad – år 2017 satsades det drygt 78 miljarder kronor på reklam i Sverige – något som kraftigt styr våra ”fria val” som konsumenter. Men en tiondel av landets befolkning använder antidepressiva medel och runt 45 procent av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa. Allt flera har börjat ifrågasätta konsumismen som mål, det skulle gå att ändra politikens mål från materiellt överflöd till livskvalitet.

Omställning till ett samhälle som inte tär på jordens resurser kostar initialt pengar. När resursslukande transportsystem ska bytas till nya effektiva så kostar det mycket pengar. När storskalig industriproduktion ställs om till mer lokal med kortare transporter krävs en annan sorts produktionsutrustning. Alternativ till avloppssystemen måste byggas för att få kretslopp av näring. Utan en sådan långsiktig planering för ett hållbart samhälle kommer vi inte att lyckas. Alla större beslut borde ha som förutsättning en resursanvändning i nivå med planetens bärkraft.

Ovanstående är frågor som är grundläggande för vår egen framtid, för kommande generationer och för de biologiska systemen på jorden. Om detta är det knäpp tyst från våra egna folkvalda politiker. De är fullt upptagna med att lura oss med Trump-sanningar om den växande kakan genom tillväxt, lag och ordning. Jag känner en rad vettiga politiker, men det gör inte att det som kommer ut ur systemet blir det rätta. Partierna måste våga ifrågasätta sina egna sanningar och kliva ur de invanda spåren. ”Utvecklingen” går fortfarande med god fart åt fel håll.

Demokrati är därmed en viktig fråga. Ska vi fortsätta låtsas att vi har demokrati när alla viktiga beslut redan är fattade eller är för viktiga för att vi ska få vara med och besluta? Resurserna finns för en omställning – men på fel ställen. Dags för verklig demokrati – för att rädda jorden!

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.