Debatt: Dags för LO att välja väg i klimatfrågan

För två veckor sedan kom uppmaningen från Fridays for Future till fackföreningsrörelsen: kom med i strejk på den internationella strejkdagen den 27:e september. Fridays for Future har strejkat i ett års tid och fått ett enormt genomslag - och de vuxna har applåderat. Ändå är LO:s ryggmärgsreaktion på strejkuppmaningen att blunda.

I LO:s klimatpolitiska program konstaterar man att det i klimatförändringarnas spår följer stormar, översvämningar, värmeböljor och smältande isar. På grund av detta kommer vi inte bara se klimatflyktingar utan direkta “folkvandringar” från områden där det blir allt svårare att livnära sig. Det är - som oftast när man läser om framtiden för planeten nuförtiden - dyster läsning. LO konstaterar också att “det kommer att krävas omfattande politiska initiativ för att driva på utveckling både vad gäller omställningens omfattning och hastighet”.

Grön Ungdom håller helt med LO. Klimatförändringarna kommer att innebära oöverblickbara konsekvenser för allt levande på den här planeten, om vi inte gör något. Och det kommer verkligen krävas omfattande politiska initiativ för att nå dit. Så länge Grön Ungdom funnits har vi kämpat för just såna omfattande politiska initiativ.

Ett av de viktigaste politiska initiativen som tagits för klimatomställning är Fridays for Futures skolstrejk som Greta Thunberg inledde för ganska precis ett år sedan. Efter några gyllene generationer där människor levt långt över sina tillgångar är det vi unga som sitter kvar med notan. Det är vi som ska ta hela ansvaret för ett samhälle byggt på lögnen om den eviga fossila tillväxten.

Vi hade önskat att det var SSU som skrev den här texten istället för oss. SSU är trots allt LO:s ungdomsförbund, och klimatfrågan är till stor del en generationsfråga. Det är unga som i första hand kommer att drabbas av klimatförändringar. Det är unga som kommer att få hela sina liv definierade av klimatförändringar, utan ett eget val i frågan. Vi hoppas att SSU står med oss när vi uppmanar LO och den breda arbetarrörelsen att lystra till Fridays for Futures uppmaning till strejk.

I LO:s klimatpolitiska program står det också att “även om det är arbetsgivarna som beslutar om hur produktionen ska utföras, är den globala fackföreningsrörelsens gemensamma arbete för att minska utsläppen en avgörande kraft för att nå dit”. Vi har många gånger genom historien sett prov på hur fackföreningsrörelsen använt strejken som vapen för att nå politiska segrar. Inte minst gäller det för den stora kampen om själva demokratin för hundra år sedan, då facken spelade en central roll i demokratiseringen av Sverige. Att idag låta bli att göra allt man kan för att rädda världen undan klimatkatastrofen, det är att ställa sig på fel sida av historien.

Den 27:e september får den breda arbetarrörelsen chansen. Vilken sida av historien ställer ni er på, LO?